Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Lars Hjortsberg. En förstudie. Av Georg Nordensvan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IO
GEORG NORDENSVAN
konungen Joas’ roll i Athalie — förut
spelad av fru Olins lilla dotter — blev
Lars den utvalde. Han lyckades gott
och erhöll som uppmuntran en liten lön ur
konungens handkassa (januari 1779 enligt
den nämnda handskriften). 1783 blev
han upptagen i det Müllerska huset —
den danskfödda fru Karoline Müller, i
Köpenhamn kallad Thalias Karoline, var
en av den gustavianska operans främsta
skådespelerskor. Av henne säges gossen
ha erhållit »en god handledning i
scenens yrke». Dessutom studerade han
medicin hos sin moders farbror,
arkia-tern Schützercrantz, och anatomi hos
regementsläkaren assessor Abelson — i
vilket syfte förmäler ej historien. Av
största betydelse för hans framtid blev
däremot hans anställning — med lön —
vid den kungliga franska teatertruppen,
där han fick undervisning av själve
Mon-vel i deklamation och mimik. Sitt yrkes
teknik fick han alltså tidigt lära.
Ar 1787 var han med i den
deklamationsskola, som då bildades vid Kungl,
teatern, gjorde sig bemärkt vid
frilufts-spektaklet på Kersön den 19 aug., då
den nya vägen till Drottningholm
invigdes — han spelade då turkgossen Ali i
Bellmans divertissemang Värdshuset —
och i december vid ett barnspektakel,
som eleverna — 40 gossar och flickor —
utförde för konungen på Haga, där han
roade genom att komiskt imitera den
originelle landsortsdirektören Seuerling.
Han var vid detta lag engagerad vid
Risteils nybildade dramatiska trupp.
Ristell, som var i tillfälle att iakttaga
hans framsteg intill våren 1788, skrev:
»En herr Hjortsberg lovar, ehuru mycket
ung, att bliva en aktör av största
förtjänst.»
Vid denna tid fick han tillfälle att
studera en för honom helt ny miljö.
Jämte några andra av de medverkande
i »barnspektaklet» blev han av konungen
antagen till garçon bleu — ett slags
ofrälse pager — utan att han därför
behövde lämna teatern. Kammarlakej
kallas han här och var i tidens
memoarer och brev: »en kammarlakej kallad
Lasse», »lilla Hjortsberg», »le petit
Jorts-berg» — det är kungen som stavar
namnet sä. Han anmäler hans majestäts
gäster, serverar te, läser tidningar för
majestätet. 1789 har han därjämte blivit
lektor och bibliotekarie på Haga med
IOO banko i lön, fria rum och foder för
en häst.
Säkert var denna visserligen
anspråkslösa plats i konungens närhet givande
för en ungdom med goda ögon, kvick
uppfattning och ett gott minne. Han
fick se tidens salongsliv på närmaste
håll och hade tillfälle att iakttaga typer
av olika art. Han tyckes ha roat såväl
»konungen som societeten» med sin
imitationsförmåga — Hochschild berättar,
att han en gång »ganska skickligt»
härmade den preussiska ministern, baron
Borck, hos vilken konungen »finner
ridi-kuler».
Att han tillägnade sig salongsskick är
självklart. Det framgår bland annat av
ett yttrande av Armfelt i en biljett till
konungen. Hjortsberg spelade Göran
Gyllenstjernas roll i Siri Brahe — en
stum roll, den unga gossen har endast
att framträda ur prins Gustaf Adolfs
svit och omfamna sin moder. Armfelt
skriver: »Hjortsberg etant malade et
ön n’a point trouvé de jeun homme
capable de faire la reverence et de
marcher decement au teatre.» Det kunde
han alltså bättre än teaterns andra
ungdomar.
Under loppet av 1789 utför han
några roller med framgång, i Bedragne
baschan, i Alexis Michaelowitz och
Natalia Nariskin, i Solitnan II — där han,
enligt Edelcrantz’ uppgift var den bästa
av de uppträdande —, i Den lyckliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
