Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Indisk skulptur. Av Ananda Coomaraswamy. Översatt från författarens manuskript av Andrea Butenschön
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INDISK SKULPTUR 41
drabbas av en grövre förolämpning än
att denna konst skulle prisas som grekisk,
ej heller kunde den indiska råka sämre
ut, än att alla senare verk skulle anses
som ett avfall från densamma. Jag har
valt ett av de bästa proven som
illustration (sid. 23).
Samtidigt med att en del av denna
kuschänska eller grekiskt-buddhistiska
konst blomstrade i norra Indien,
fortlevde en äldre tradition i Central-Indien
och på Ceylon, vid Amaravat! och
Anu-rädhapura, som småningom övergår till
Gupta-stilen (från 320 e. Kr. till det 7:de
århundradet). Skulpturen från denna tid
är fulländad i alla sina former och rik
på ljuvhet: värdig, genomförd, graciös,
erotisk och livaktig — upphöjt lugn,
men sällan buren av fördjupad andlig
lidelse. Ett särdeles karaktäristiskt drag
är det ständigt förekommmande,
genomskinliga draperiet — mjuka lemmar
skymta fram som bakom vått, tätt intill
kroppen smygande muslin. Under
midjan sväller huden ut i små påsar, som
hänga över det rikt arbetade och hårt
åtdragna bältet. Individuella arbeten
inge redan en förkänsla av det sjunde
århundradets jämvikt och graciösa rörelse.
De stora sittande Buddha-figurerna äro
lika fridfulla som bergen i fjärran: dessa
framställningar av den förklarade yogin
äro inga avbildningar av män, utan
synliga motsvarigheter till »den orörliga
lågan på ett vindlöst ställe» —
symbolen för inåtvänd, brinnande tanke. De
tvenne figurer från denna period, vilka
valts som illustrationer, äro från Ceylon;
den ena en kolossal sittande Buddha
från det fjärde eller femte århundradet
(sid. 24), den andra en näg-a1-figur i
hög relief, dörrvakt vid ingången till
ett tempel, troligen från det sjätte
århundradet.
1 Nägas: En sorts genie; hälften man,
hälften orm.
NAGAFIGUR I HÖG RELIEF FRÄN
ANURÄDHAPURA (CEYLON).
Sjätte eller sjunde århundradet e. Kr.
Redan under Gupta-perioden hade
hinduismen återerövrat sin ställning som
statsreligion, men ännu sida vid sida
med den i hög grad förändrade
Mahä-yäna-buddhismen. Shiva, Surya1 eller
Buddha tillbådos i samma samhälle utan
sekterisk avund, och innan tvenne
århundraden hunnit förflyta, hade
buddhismen försvunnit från Indien med
undantag av Ceylon, Nepal och en del av
Bengalen; men dess etiska och
estetiska traditioner hade ej kastats över bord,
de hade i stället uppgått i hjältediktens
och puränernas1, i sanskritlyrikens och
dramatikens hinduism. Den indiska
1 Solen tänkt som gudomlighet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
