Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Johan Olof Wallin som psalmdiktare. Av Olof Rabenius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
66
OLOF RABENIUS
naturen och att han bland det
fjärrboende släktet vann många dyrkare och
lärjungar, som än i dag sjunga till hans ära.
Bland de drag, som möta oss i det
svenska folklynnet, finnes det ett, som
nära sammanhänger med det poetiska,
nämligen det religiösa, och så har också
poesi och religion hos oss ingått en
fruktbar förening, som givit upphov till de
skönaste konstskapelser. Djupt ur det
svenska medvetandet framkväller den
religiösa ådran; den alstrar ett skumt
töcken redan kring våra äldsta hedna
myter och kvad, som vittna om bunden
offerkänsla och andetro, den sväller
sugande och lyftande fram i medeltidens
extatiska visioner och hymner, och den
sorlar milt och sakta i folkets gamla
visor och sånger. Betrakta vi vår
litteratur i stort, visar sig genast, att två av
dess historiska epoker nästan uteslutande
stå i religionens tecken: medeltiden och
reformationstiden; även den världsliga
diktning, som därunder framträder, bär
dess återsken. Så olika prägel dessa
tidsåldrar förete, så bizarr, så
inbillnings-drucken den ena, så nykter, så
praktiskt klarstämd den andra, den religiösa
känslan är i bägge lika stark och
levande och visar endast i dem sitt väsen
från skilda sidor — med samma äkthet
i den rika gotiska skymningsskruden som
i protestantismens sträva och trohjärtade
allvarstoner. Med stormaktstiden får
religionssinnet åter en ny uppsyn; om det
å ena sidan förtorkar i ortodoxi och
bokstavsträldom, stiger det i öppen
frimodighet och världsglädje, som innerst
vilar på den samvetsfrid, Tegnér
tillerkänt karolinerna. Sjuttonhundratalet, så
främmande det än på ytan kan synas
för religionen, leder likväl underjordiskt
dess ström vidare: vi behöva blott nämna
Svedenborg, i vilken Birgittas ande på
nytt uppstår. Och fann icke seklets
största sångare i sin humor ett uttryck
för den världskänsla som försonar
motsatserna och låter himlen famna jorden,
bor icke en blid fromhet i hans ystraste
skämt och hägrar icke likt en dallring
evighetsljuset över hans krogar och
gravar? Ja icke ens Kellgren själv, den
spotske epikurén, den dräpande
förne-karen, kunde till sist undgå att gripas
av den andakt och hänförelse inför livet,
som spränger alla av förståndet och
tanken satta gränser. När han gick bort,
var ett nytt tidevarv i annalkande, ett
tidevarv, som lät det religiösa
medvetandet komma till nytt och fullständigt
genombrott och särskilt upphöjde det till
högsta poetisk potens, romantikens.
Den stora andliga rörelse, som
betecknas med detta namn, innesluter ju
också en religiös strömning, som
allestädes flödar ut i poesi. Som
romantikens främste förebådare står Rousseau,
den store känsloväckaren, som åter bragte
de obrutna natur- och ursprungsvärdena
till heders, och hans maning gav eko i
hela den europeiska litteraturen och mötte
hos alla folk besläktade tendenser.
Evighetssinnet höjer sig över
upplysningstidens trånga förnuftsväsen och jordbundna
utilism, och en ny världskänsla, fylld av
en fördjupad innerlighets kraft, söker
genomtränga historien och naturen. I
Frankrike får den romantiska
religiositeten sin vältaligaste tolk i
Chateaubriand, som iklär sin tungsinta
oändlighetslängtan och sina trånsjuka drömmar
kyrkans ornat och insignier, och i
Tyskland möter oss Schleiermacher som den
främste poetiske religionsfilosofen,
No-valis som den själfullaste religiöse
lyrikern. Icke mindre tydligt är det
religiösa draget i den svenska
nyromantiken, vars tvenne största sångare,
Atterbom och Stagnelius, ha rik del i det
förinnerligade tidsmedvetandet, döpa
sin lyra och hämta sin inspiration från
korsets mysterium, den ene i solfull an-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
