Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Andra häftet
- »Ecco Roma!» En svensk tondiktares Roma-minnen. Brev och dagboksblad från 1840-talet meddelade av Lotten Dahlgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IOO
LOTTEN DAHLGREN
gustaf uno troili. oljemålning av
o. J. södermark. 184O-talet. Tillhör
K. Akademien för de fria konsterna.
Under de sju månader Josephsons
Romvistelse varade, nedskriver han i
sin dagbok så gott som dag för dag
allt vad som händer och uppleves, vad
han ser och hör och de människor med
vilka han sammanträffar. Dessa utgöra
en ganska brokig samling. Genom
lands-mansskapet kom han i beröring, till dels
i intimt vänskapsförhållande, till
medlemmarna i den skandinaviska
konstnärskolonien; genom sin egen konst
infördes han i det musikaliska Rom, d. v. s.
i en krets av en långt mer kosmopolitisk
läggning än den vari det stora flertalet
av de unga artisterna, hans landsmän,
rörde sig.
*
Den tid, varom här är fråga, var, som
det blivit sagt, den svenska
konstnärskoloniens »klang- och jubeldagar». Där
träffas ännu veteranerna Byström,
Fogelberg och Södermark, och kring dem
grupperas måleriskt artistynglingarna:
Lundgren, Per Södermark, och Troili;
Stäck, Wahlbom och Plagemann; Molin,
Palm och Scholander. Idel kända,
välklingande namn för svenska öron!
Ehuru ingen av konstnärerna i det
förstnämnda triumviratet hunnit till vad
som menas med gubbåldern (ingen av
dem skulle i egentlig mening uppnå
någon sådan), betraktades de av de yngre
som deras korade ledare, till vilka alla
blickade upp med vördnad och beundran.
Nyårsdagen (1846) »med vårluft och
sommarrosor», som Josephson skriver,
börjades som överallt annorstädes med
nyårsvisiter, varvid landsmännen begåvo
sig in corpore och uppvaktade Byström,
Fogelberg och Södermark. Vid
samkvämen innehade »gubbarne» självskrivet
hedersplatsen; de hälsas med särskilda
välkomstfester, när de efter någon tids
bortovaro återkomma till Rom.
Redan långt före denna tid hade
Byström lämnat sin ståtliga romerska
domän, den historiska Villa Malta; denna
vinter synes han ej ens haft något eget
hem utan bodde som halv
inackordering i en italiensk familj, efter vad
Josephson upplyser.
»Vi ha tillbringat en del af aftonen (2 dec.),
Wahlbom, Palm, Lundgren och jag, hos Prof.
Byström. Han bor hos en Doktor Mazzaroni,
en stor gubbe af en originell, rå natur. Dennes
systerdotter, en ung enka, och Byströms här
så kallade slägtinge, Signora Eleonora, utgöra
den qvinliga befolkningen. Ett par italienska
sculptörer kommo äfven dit samt en Italienska,
vän i huset. Sedan vi druckit rundligen med
vin lektes lekar, alldeles lika våra
svenska-Tonen i detta samqväm är icke den finaste
societets. Byström sjelf är mest tyst och sluten.»
Hos Byström, eller rättare hans värd,
samlas ofta ett glatt och blandat sällskap
av italienare och nordbor. Mer än en
afton introduceras man i detta muntra
lag, där vardagsgästerna utgöras av de
italienska skulptörerna Biretti och San
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 13:55:21 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1916/0104.html
