Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - »Ecco Roma!» En svensk tondiktares Roma-minnen. Brev och dagboksblad från 1840-talet meddelade av Lotten Dahlgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IOO
LOTTEN DAHLGREN
konserterna på Kapitolium, där Mozarts,
Glucks, Händels och andra stora tyska
mästares verk uppföras.
Den 28 november bevistar Josephson
för första gången en soaré hos Landsberg:
»Der samlades en stor mängd människor i
den lilla våningen: Engelska, Tyska och Danska
familjer, och i musiksalen sutto åhörarne tätt
inpå de musicerande. Bland åhörarinnor var
äfven den berömda sångerskan Miss Kemble.1
Början gjordes med Beethovens qvartett i Fdur,
spelad af herr Köchy, Landsberg och tvenne
Italienare; den gick mycket bra.»
Många sådana musiktillställningar
antecknas i Romajournalen. Den
anmärkningsvärdaste var kanske den, då Robert
Schumann för första gängen
introducerades inför en musikkrets i sydliga Europa.
Man spelade trenne av hans kvartetter.
Jämte ett par tyska kompositörer var
Josephson den ende i den stora
församlingen, bestående såväl av musici ex
professo som av framstående dilettanter
förutom intresserade amatörer (målare,
arkitekter och skulptörer), som kände
dessa kompositioner förut, varför han
hjärtligt fröjdar sig åt »det stora
deltagande som de redan vid första
exekutionen väckte».
Vi finna härav, att det inte felades
den unge svenske tondiktaren musikalisk
»Anregung» under denna hans
innehållsrika Romasejour. Tyska musici äro
hans dagliga umgänge, intressant folk
som med allvar studerade sin konst,
även om eftervärlden hunnit glömma de
flesta. Bland de tyska målarna, som han
också flitigt fraterniserar med, idkas
mycken musik, ej sällan sådan av prima
beskaffenhet. Så fylla tyska
konstnärsnamn ett fullt ut lika stort rum i
anteckningarna som de skandinaviska.
Bland dem saknas icke sådana med
historisk klang, så ett par från Roms
1 Adelaide Kemble, gift mrs Sartoris, af den
berömda konstnärssläkten, primadonna vid
Londons främsta operascen.
konstvärld oskiljaktiga, de store
dekorativmålarna Peter Cornelius och Overbeck.
Besök i Cornelius’ liksom i Overbecks
atelier ingick som bekant i alla
Rom-farares program under dessa år. Hos
den förre fick man denna vinter beskåda
några väldiga kartonger med motiv ur
Uppenbarelseboken, avsedda för »Berlins
Campo Santo». Overbeck förevisade
varje söndagsmiddag sina kartonger ur
den evangeliska historien, ämnen som så
väl stämde med hela läggningen hos
denne »sant kristlige konstnär med det
vackra, intressanta, af fromhet och
svärmeri präglade ansigtet».
Cornelius förde ett gästfritt hus, dit
konstnärer av olika nationaliteter gärna
kommo. Den 5 januari (trettonafton)
finna vi ett glatt sällskap samlat hos den
tyske målarveteranen, bestående utom
av konstnären själv, hans hustru, dotter
och syster, av åtskilliga tyska målare,
jämte vår svenska musiker. Fräulein
Cornelius bjöd på föga vacker sång och
gjorde ett affekterat intryck; så mycket
mer intagande verkade hennes styvmor,
konstnärens fru i andra giftet, italienska
till börden, ehuru nu helt och hållet
för-tyskad, genom sitt stilla behagliga väsen
och sitt sköna, uttrycksfulla romerska
ansikte. »Cornelius var språksam, talade
om konstprodukter, äldre och yngre,
skämtade mycket och bjöd på godt vin.»
Till nöjesprogrammet hörde även
teaterbesöken, vilka upptogo mången kväll.
Adelaide Ristori stod då i sin ungdoms
och skönhets liksom i sin konsts första
blomstring och lockade varje afton fullt
hus till de teatrar, där hon uppträdde.
Högt beundras hon av de nordiska
konstnärerna. »Hennes spel är fullt af värme
och natur, hon är alltid inne i sin roll
och är deri olik nästan alla pä den
Italienska scenen, att hon ej glömmer rollen
för publiken.» Den italienska publiken
var emellertid ej av den art att den lät
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
