Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Ny litteratur om den äldre konsten i Skåne. Av E. Wrangel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
192 E. WRANGEL
OTTO RYDBECK
till avhandlingen, som givit boken titeln
»Studier över skånska triumikrucifix». Dessa
studier avse, såsom man ser, icke att lämna
en uttömmande behandling — för en
sådan kunde fordras en utredning av det
s. k. triumfkrucifixets ursprung och första
förekomst, dess åtskillnad från andra slag
av krucifix (åtskilliga smärre sådana, som
förf. upptagit, torde snarare ha hört till
altarets prydnad än till triumfbågens),
vidare ett noggrannare bestämmande av de
stora stilriktningarna och deras
komponenter jämte ett fullständigare
jämförelsematerial ur utlandets och Skandinaviens konst
(också den övriga träskulpturen, ej blott
krucifixen); särskilt torde också här det
gottländska materialet kunnat vara
synnerligen belysande. Men författaren har
resignerat på en sådan uttömmande
vetenskaplig behandling och har också starkt
inskränkt de konsthistoriska beläggen. Han
har nu blott velat ge »studier». Dessa
studier äro emellertid i flera avseenden
vetenskapligt givande; de visa också en
god observationsförmåga och en fin
stilkänsla. Och Anderbergs arbete skall för
visso bli till icke ringa gagn för den
följande forskningen i nordens medeltida
träskulptur.
Den skånska forskningen har under de
sista åren med förkärlek koncentrerat sig
på provinsens förnämsta konstminne: Lunds
domkyrka. Det är nu mer än ett halvt
sekel sedan C. G. Brunius — den lärde
»greken» och den än mer framstående
konstforskaren, vilken haft den stora
förtjänsten att hos oss väcka intresset för
medeltiden till liv och grundlägga studiet
av dess konst — utgav sina alltjämt högt
skattade arbeten om Skånes konsthistoria
och Lunds domkyrka. Sedan dess ha
åtskilliga arbeten och uppsatser om denna
sett dagen; det förnämsta var det af Fr.
Seesselberg, numera professor vid Tekniska
högskolan i Charlottenburg (Berlin), år 1897
utgivna, stort anlagda arbetet »Die
früh-mittelalterliche Kunst in Skandinavien»
jämte det vackra planschverket »Die
skan-dinavische Baukunst der ersten
nordisch-christlichen Jahrhunderte». Detta
Seessel-bergs arbete söker att med utgångspunkt
från Lunds domkyrka förklara hela
nordens äldre medeltidsarkitektur samt till
dels också den kontinentalgermanska.
Åt-skilliga intressanta observationer och
sammanställningar måste man i Seesselbergs
verk med tacksamhet annotera, jämte flera
utmärkt ritade bilder. Men på det hela
lider hans forskning — såsom det på sin
tid uppvisades av flera både danska och
svenska kritiker — av betänkliga brister
såväl i historiskt som i stilkritiskt avseende;
lättvindigt uppställas fantastiska hypoteser
t. ex. rörande den orientaliska konstens
inflytande samt den gammalnordiska
orna-mentikens återverkan. Seesselbergs arbete
har nu emellertid icke blott lagts till
grund för behandlingen av nordens
romanska konst i en del tyska
översiktsarbeten, utan också tagits till utgångspunkt
för framställningen av den »romanska»
konsten såsom väsentligen »germansk», d.
v. s. beroende av den äldre germanska
utvecklingen, som också direkt skulle
fortsätta den »urariska», och denna germanska
konst äger man ju företrädesvis kvar i den
gammalnordiska (i trä, sten och metall). Här
kommer tyvärr ofta ett »yverboret»
hypo-tesmakeri fram, som icke är synnerligen
befordrande för den verkliga vetenskapen.
På sina håll, där det jämförande studiet
tagits på mera allvar, ha emellertid
intressanta bidrag till lösningen av frågan om
den gammalnordiska konstens förhållande
till den senare »romanska» kunnat lämnas;
så t. ex. i Albr. Haupts bok »Die älteste
Kunst der Germanen, insbesondere die
Baukunst» (1909) och i den artikel »Zur
Entstehung der romanischen Ornamentik»,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
