Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Rosersberg. Av Ludvig Looström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ROSERSBERG
179
ROSERSBERG I SLUTET AV 1690-TALET. Ur Dahlbergs Suecia.
svenska män, vilka gjort sig högst
förtjänta av det allmänna och blivit värdiga
att bekläda de yppersta ämbeten i riket,
så slog ju detta in på honom,
åtminstone för sä vitt som han befunnits
värdig att med sin frodiga lekamen fylla
presidentstolen i Kgl. Maj:ts och Rikets
kommerskollegium.
Då Erland Broman blev ägare till
Rosersberg, hade det redan upplevat sin
första storhetsperiod. Det var kgl. rådet
och presidenten Bengt Oxenstierna som
gjort det till vad det var, då Erik
Dahlberg i slutet av 1600-talet tog sina
tretton briljanta teckningar av detsamma för
Suecia-verket. Var Rosersberg i
verkligheten sådant dessa teckningar visa det,
så kan man utan tvekan påstå att det
var ett av de magnifikaste slott som
någonsin funnits i Norden. Och man
har alla skäl att tro att det var så. I
sin år 1741 utgivna »Beskrivning över
Sveriget» säger Lars Salvius om dessa
Bengt Oxenstiernas åtgärder: »Han
har i många mål ändrat och efter den
nyare byggnadskonsten inrättat hela
slottet, utprytt trädgården med härliga
vattensprång, spatsergångar, blomsterhus,
kostbara stoder m. m., så att det sedan icke
är sig själv mera likt men kan nu med
skäl räknas bland de största härligheter
i Sveriget. Rummen äro inuti med
kostbara målningar, konstrika skilderier och
andra prydnader uppfyllda.» — Särskilt
ådrogo sig de storartade fransyska
trädgårdsanläggningarna de besökandes
uppmärksamhet, ty något så praktfullt och
kostbart hade man näppeligen skådat i
hela riket. Vilket anseende dessa
anläggningar då ägde kan för övrigt slutas
därav att den gamle psalmisten Haquin
Spegel för att giva en idé om paradisets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
