Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Rosersberg. Av Ludvig Looström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ROSERSBERG 217
GAVLARNA I HERTIGENS BIBLIOTEK. RITNING AV G. AF SILLÉN. l800.
sersbergsbibliotek gick sedan i arv till
de följande konungarna av huset
Bernadotte till och med Karl XV, vars
bibliotek efter hans död inköptes av riksdagen
för 30,000 kronor och överlämnades till
Kungl, biblioteket i Stockholm. På så
sätt miste Rosersberg denna sin
dyrbarhet. Aven hertiginnan var en intresserad
bokvän och förvarade sin samling på
Rosersberg. Den bestod huvudsakligen
av fransk skönlitteratur, varibland tidens
pikanta erotiska romaner o. d. utgjorde
en god del. Denna samling såldes efter
hennes död på auktion i Stockholm år
1819, efter katalog upprättad av P. A.
Wallmark.
Men vi få ej dröja längre i biblioteket,
där skåpen numera stå tomma.
Rummet därinnanför, som kallas museirummet,
innehåller litet av varje men mest »brända
mandlar» kan man säga, d. v. s. saker
av mindre värde.
Så komma vi till biljardsalen, vars
väggar upplåtits för en stor del av slot-
tets tavelsamling, även den av mindre
betydelse, om man frånräknar några
Hille-strömar som framställa det ungefär
samtidigt inrättade Kgl. museet i Stockholm
till det yttre och inre m. m. Det rum
vid vilket det största historiska intresset
är fäst i denna våning är utan all fråga
amirals- eller Hoglandssalen, som började
inredas år 1801. Den är det största
och högsta rummet i slottet, taket
förhöjdes nämligen vid anordnandet med
två alnar. Hela denna sal, som utförts
efter G. af Silléns ritning, utgör ett
imponerande äreminne över storamiralen
och de män som under hans chefskap
förde befälet över den svenska flottan
och bidrogo att uppehålla dess
traditioner i det, på Guds försyn kan man väl
säga, av Gustav III år 1788 började
ryska kriget. Pièce de résistance här
är Desprez’ jättemålning Slaget vid
Högland, signerad år 1794, framställande
hertigens chefsskepp Gustaf III mitt i
stridsvimlet, en tavla som på sin tid
gjorde furore hos den svenska allmän-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
