Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Fjärde häftet
- Shakspere i Sverige. Några anteckningar. Av Georg Nordensvan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SHAKSPEARE I SVERIGE
22 7
han som en konstnär bör hämnas: genom
att överglänsa rivalerna. Apemantus lar
ha skällt ut Timon med känsla och
övertygelse.
*
1870-talets början medförde En
vintersaga (1871), Richard III (1872) och Mycket
■väsen för ingenti?ig (1873, den sistnämnda
på Dramatiska teatern, där av de förut
nämnda även Trettondagsaf t071 spelats). De
båda förstnämnda dramerna uppburos
förnämligast av Swartz och Elise Hwasser —
den förres puckelryggige kung Richard står
för mitt minne som en dämonisk och
grotesk företeelse. Richard III gavs efter en
gammal, illa ansedd engelsk bearbetning,
där stycket ej endast var omkomponerat
utan där hela scener av bearbetarens
fabrikat voro tillagda.
I Vintersagan gjorde Ferdinand
Thegerström sin entré på operascenen och i
Shakspearesdikten — han skapade en
saftig och originel Antolykus, landstrykare
och skälm till yrket. Även i Mycket väsen
för ingenting hade buffatyperna —
rättstjänarna Nypon och Surkart -— förträffliga
framställare i Nyfors och Norrby, men
komediens stora framgång berodde
framför allt på Benedikt—Fredriksons och
Beatrice—Gurli Åbergs glatt lekande och
spirituella replikföring.
Det stora dramat var nu mera sällsynt
än förr på den kungliga scenen. Atitonius
och Kleopatra uppstod likväl där 188 r
(Elmlund och Elise Hwasser). En och
annan repris förekom: Romeo och fulia
(även Elmlund och fru Hwasser, ej unga
nog för sina roller, Fredriksons Mercutio
och Helfrid Kinmanssons amma voro
styckets bästa typer), Köpmannen i Venedig
med Knut Almlöf som Schylock och fru
Willman som Portia — vid en senare
repris Hillberg och fru Dorsch —, Othello
med Elmlund och Valfrid Moberg, född
Torsslow, och med Hillberg som en
överlägsen Jago, Midsommarnattsdrömmen med
växlande rollbesättning (Gina Bäckström,
Fillen Hartman, Harriet Bosse m. fl. som
Puck). Och bland lustspelen återuppstod
Trettondagsafton med Personne som en
mästerlig och genomrolig Malvolio, starkt
stiliserad, Baeckström som onkel Tobias,
Hedlund Andreas, Griinder och Hultman
narren. Fru Hoving, fru Personne och fru
Bosse voro goda representanter för Viola,
fru Hartman och fru Byström för Maria.
Ludvig Josephson — alltid det stora
dramats vårdare efter råd och lägenhet -—
hade upptagit Argbiggan i Hammerska
ladan 1868 (hr Pousette och fkn
Hammarstrand) och Muntra fruarna i Windsor
— aldrig förut uppförd i Stockholm annat
än i form av opera — på Södra teatern
i nov. 1871 (Kalle Petterson Falstaff,
Gustaf Bergström Kleen, Holmqvist
värdshusvärden).
På Svenska teatern, där Josephson hade
större konstnärliga resurser, framförde han
av nyheter Som ni behagar (1884, Gurli
Åberg-Ulff Rosalinda), Lika för lika (med
föga lyckligt resultat) och Julius Cæsar
(Axelson titelrollen, Engelbrecht Antonius,
Aug. Lindberg Brutus, Hillberg Cassius,
fru Dorsch Portia). Här spelades också
Othello, Macbeth, Henrik IV, alla med
Hill-berg i titelrollerna — Macbeth spelades
även av Fritz Arlberg, ladyn av fru Dorsch.
Hamlet spelades på denna seen av
Aug. Lindberg, första gången den 2 7 sept.
1879. Då spelades Ofelia av fru Dorsch
och Polonius av Fritz Arlberg. Lindberg
uppsatte sedan Hamlet på operascenen i
november 1884. Bland hans medspelande
vid detta tillfälle voro fru Dorsch
(drottningen), fkn Zetterberg (Ofelia),
Thegerström (Polonius), Elmlund (vålnaden). Aug.
Lindbergs Hamlet återkom sedan på
Dramatiska, Vasa- och Svenska teatrarna. Bland
goda framställare av biroller äro att nämna
fru Fahlman (drottningen), fru Sandell
(Ofelia), Personne och Riego (Polonius),
Bæckström (dödgrävaren).
Övriga Shakspearerepriser på våra
teatrar bleve här för långt att försöka räkna
upp. Framför allt minnesvärda äro Richard
II (Svenska teatern) och Kung Lear
(Dramatiska), båda med Aug. Lindberg, Henrik
IV på Svenska teatern (Hillberg konungen,
de Wahl prins Hinke, Bæckström Falstaff,
Klintberg Hotspur), Argbiggan (Hillberg
Petrucchio, Gurli Ulff, Ellen Hartman och
Hilda Borgström Katarina).
Elise Hwassers lady Macbeth, spelad
mot Ernesto Rossi i titelrollen, bör ej bli
förbigången, och i samband härmed är
skäl att påminna om de utländska
konstnärer, som på vår seen tolkat
Shakspeares-roller, om Rossi (Macbeth, Hamlet, Othello
och Lear, — den sistnämnde hans mäster-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 13:55:21 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1916/0259.html
