Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte häftet - Larsson, Liljefors och Zorn i Liljevalchs konsthall. Av Carl G. Laurin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LARSSON, LILJEFORS OCH ZORN
297
porträtt av konstnärens fader. oljemålning av bruno liljefors. 1884.
liv och sundhet sprudlande konst till en
ungdomsbrunn, där konstnären som ängeln
i Betesda så gott som ideligen rör i
vattnet, så att alla sura och knarriga, alla
sorgsna och förgrämda få ny lust och
kraft att skratta, arbeta och älska.
Bruno Liljefors hör till de
konstnärer, som äro omtyckta, nej beundrade även
av sådana, som ej det minsta bry sig om
konst. Han älskar naturen, och i detta fall
bli de, som älska ett och samma, vänner.
Och när man ser på något med kärlekens
ögon finner även den mest okonstnärlige
några konstnärliga synpunkter, och detta
gör att den bild av naturen den store
svenske målaren ger upplyser sådana
naturvänner, som förut voro likgiltiga för konsten,
och de börja fatta en djupare skönhet hos
naturen än de förut visste om. I
motsats till de två andra utställarna har Lilje-
fors endast Sverige till sitt konstnärliga
område i den mening, att det egentligen
blott är där han är riktigt uppskattad.
Vackra ord om honom ha yttrats både
i Frankrike och England och särskilt i
Tyskland, men han är ej ens
tillnärmelsevis så känd på kontinenten som Larsson
och Zorn.
J. P. Jacobsen beskriver i en av sina
noveller hur svårt det var för en
intelligent och skönhetsälskande dansk att
sätta sig in i det sydfranska landskapets
behag. Ej därför att icke detta landskap
erbjöd stora skönheter, utan därför att
själen i ett landskap icke strax lämnar
ut sig åt åskådaren, och det är nog i
hög grad fallet med det karga, ofta
oplastiska svenska landskapet. Blir man åter
förälskad i detta diskreta, till synes fattiga
landskap, så erinrar man sig lätt den där
herrn, som hade förälskat sig utomhus,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
