Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte häftet - Erland Nordenskiölds senaste resa i Sydamerika 1913—1914. En översikt av Bror Schnittger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
314
BROR SCHNITTGER
EN GAVEL I PALATSET. INCALLACTA.
och kartlagt dessa förut okända
fornlämningar. De förnämsta äro Incahuasi, norr
om Rio Parapiti, §amt Incallacta, rakt öster
ut från Cochabamba.
Incahuasi är ett högt berg, som
ytterligare gjorts svårbestigligt genom
stenmu-rade terrasser; husen på platån äro dels
runda, dels rektangulära. Det ligger nu i
chiriguanernas land.
Incallacta, som redan vetenskapligt
beskrivits i Ymer 1915, har en annan
karaktär. Överst på en bergtopp ligger ett fäste,
ett akropolis; nere i dalgången ligger byn,
på en lanttunga mellan tvenne bäckar.
Näset är skyddat av en strandskoning, en
kraftig stenmur. Innanför ligga
byggnaderna på terrasser. Det största huset är
25,5 m. brett och 78 m. långt; det har
varit en enda stor hall, som på framsidan
haft 12 dörrar; taket, som troligen vilat
på trästöttor, har täckt en yta av omkr.
2,000 kvm. Nordenskiöld gör troligt, att
detta märkliga samhälle byggdes av Tupac
Inca Yupanqui vid tiden för Amerikas
upptäckt.
Från Incallacta går färden till den stora
staden Chocabamba, där Nordenskiöld
vidtager förberedelser för resan utför Ander-
nas östsluttningar mot nordöstra Bolivias
pampas och urskogar. Det blir en
äventyrlig ritt utför slippriga branter och över
skummande floder; Rio Cotacajes måste
övervadas ej mindre än 101 gånger.
Man gör ett uppehåll i Covendo, en
missionsanstalt belägen på en terrass i
Anderna, inbäddad i urskogen. Här leva
moseteneindianerna i ett som det tyckes
lyckligt beroende av missionen, som
anlades 1862 av franciskanermunkar.
Moseteneindianerna ha föga kvar av sin gamla
materiella kultur, men så mycket mera av
sin gamla föreställningsvärld, som ännu
lever frisk under den kristna fernissan.
Genom sin halvcivilisation äro
missionsindianer, som förstå och tala spanska, lättare
åtkomliga för psykologiskt studium än vilda
indianer, och Nordenskiöld har här, liksom
vid andra missionsstationer under denna
och föregående resor, samlat ett rikt
material för belysande av den amerikanska
rasens andliga växt och daning — ett
material, som, publicerat med vetenskaplig
objektivitet, utgör en ytterst betydelsefull
andel av expeditionernas arbetsresultat.
Det är märkligt att höra dessa sagor
och myter, där människorna bli djur och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
