Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Något om plöjarmotivet i konsten. Av A. Klinckowström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MANNEN MED VISENTEN. KVARTÄR GROTTBILD, INRISTAD Å ETT RENHORN.
NÅGOT OM PLÖJARMOTIVET I KONSTEN
Av A. KLINCKOWSTRÖM
ER RYTTARBILDEN
konst-j/| / nären tillfälle att i ett slags
NV. JM dubbelvarelse sammansmälta
. ’T3? i^ü människo- och hästgestalten
och visa oss denna dubbelvarelse —
centaurgestaltens prototyp — i vila eller
våldsam rörelse, framstormande ensam
eller i flock, är plöjaren framför allt den
långsamma rörelserytmens motiv.
Kompositionen blir i motsats till ryttarbildens
stolta pyramid i regeln tvåspetsad, dubbel
med två huvudpunkter i bilden. A ena
sidan dragarnas tunga massa, bilden av
samlad kraft, $tum undergivenhet eller
slö likgiltighet allt efter konstnärens
uppfattning, å den andra mannen,
plöjaren, skridande fram med lugna, fasta steg,
stödd på handtagen, ledande djurens
gång, än stolt över sin ansvarsfulla
gärning som skapare av sitt folks och sin
familjs näring, än tyngd av sitt trälsinne,
slö och föga höjd över djuren han styr,
än åter mörk, upprorisk, ett tungt
åskmoln redo att urladda sig mot dem,
som påtvungit honom hans hårda lott
och en gång skola njuta frukten av det
arbete, de själva ej lagt handen vid.
Och mellan de båda, mannen och
djuren, som förbindande led plogen, det
döda redskapet, som, själv livlös metall
och trä, dock är det som fullgör arbetet
och i sin blanka stålskiva, sin svärdlika
egg symboliserar den högre, andliga
28—Ord och Bild 2j:t årg.
mänskligheten, tänkarens, uppfinnarens
makt över naturen. Mot ett enhetligt
mål, enade i ett gemensamt värv skrida
djuren och människan fram tungt,
långsamt men oemotståndligt över den mörka
moderjorden, som fött dem alla tre och
till vilken de snart skola återvända, och
plogen, det av snillet skapade verktyget,
symbolen av tankens eviga makt över
materien, drar i marken sin djupa fåra,
kastande den luckra, ångande torvan upp
i en ändlös, i fjärran hänsvinnande svart
jordbölja, redo att mottaga ur
såningsmannens hand det befruktande
sädeskornet .. . »Plöjarmotivet», bilden av
människan och djuret skiljda åt och dock
sammanbundna av den gemensamma
handlingen; grupperingen med dess
två-spetsade kurva och omfattande en
oändlighet av konstnärliga möjligheter, har,
så egendomligt det kan synas, av
Kvar-tärtidens grottkonstnärers vakna falkblick
uppfattats och utnyttjats långt innan
plogen själv, det redskap, som givit
motivet dess namn, blivit uppfunnen.
Årtusenden innan den första plogen drog
sin fåra genom jungfrulig jord ristades
bilden av Mannen och visenten, och dock,
vem kan undgå, att här se just samma
konstnärliga idé som i »plöjarmotivet»?
Främst den sårade visent-tjuren med
sänkt huvud skridande fram med tunga
steg, efter honom jägaren, betvingaren,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
