Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - Christopher Jacob Boström in memoriam. Av Reinhold Geijer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6oo
REINHOLD GEIJER
ur tiden den ene fem och den andre
två år före Boströms ankomst till
Uppsala universitet1. I dessa var på sitt sätt
och i sin mån ganska självständiga och
verkligt betydande svenska filosofers, i
synnerhet i de båda först nämndas,
efterlämnade skrifter finnas redan uttalade en efter
annan snart sagt alla de stora ledande
synpunkterna och grundtankarna i Boströms
filosofi, ehuruväl i mera spridd ordning
och icke lika skarpt fixerade, följdriktigt
genomförda och samarbetade, som hos deras
i andra avseenden med dem jämnbördiga
men i fråga om vittfamnande synteser
och genialisk systematik dem överlägsna
lärjunge. I sitt filosofiska tankearbete har
Boström sålunda kunnat bygga på, göra
sig till godo och vidare fullfölja en i?ihemsk
redan ganska bestämd och utbildad
tradition. Hans »filosofiska system» kan sägas
utgöra en, mestadels i den koncentrerade
formen av klara och pregnanta »grundlinjer»
avfattad, kodifiering, om jag så får uttrycka
mig, med ty åtföljande komplettering, av
denna nationella traditions väsentliga
innehåll, det omsider mognade resultatet alltså
icke blott av mästarens egna utan i och
med detsamma även av hans nämnda
föregångares kontinuerligt i samma allmänna
riktning fortskridande forsknings- och
tankeverksamhet.2 Och häri ligger nu, synes
1 Huruvida Boström personligen påverkats eller
icke av E. G. Geijer är en öppen fråga, som Nyblaeus
visar sig benägen att besvara i nekande riktning.
Emellertid började Geijer sina berömda, i sinom
tid av Ribbing publicerade, föreläsningar över
Människans historia samma år som Boström
specimi-nerade för professur med sin meranämnda
dissertation >De notionibusi) etc.
5 I Svensk filosofi, historik av Reinh. Geijer
(XXXVI av Boströmsförbundets smärre skrifter) äro
de omdömen, som här fällts i största allmänhet,
belagda och styrkta med ett, som jag vågar tro,
tillräckligt material av historiska detaljuppgifter. För
övrigt behövde väl knappt tilläggas, att det varken
här eller där varit min avsikt att kvalitativt förringa
mig, —■ visst icke dess enda eller ens högsta
förtjänst, långt därifrån, men i varje fall
— dess ur en på samma gång historisk
och fosterländsk synvinkel förnämsta
betydelse.
Att av något historiskt givet filosofiskt
system vänta sig helt tillfredsställande och
således definitiva svar på alla med den
filosofiska världs- och livsgåtan förknippade
frågor, vore ju orimligt begärt. Och att
vilja göra ett sådant system till föremål
för en i ortodox eller ortodoxistisk
självtillräcklighet och ofördragsamhet stelnande
kult vore meningslöst såsom uppenbart
stridande redan mot människolivets och det
mänskliga framåtskridandets allmänna
villkor och lagar och icke minst mot den
filosofiska forskningens härav betingade och
oavvisliga behov av full och ohämmad
rörelsefrihet. Men väl ma det vara tillåtet
att hysa och uttala en viss förhoppning
därom, att filosofiska tankar,
problemställningar och lösningsförsök med så stolta
anor och djupa rötter i inhemsk såväl som
utländsk tradition som den boströmska
filosofiens ännu alltjämt bevara och aldrig
kunna helt förlora sin vikt och betydelse
såsom ett värdefullt och dyrbart arv, vilket
icke bör förskingras utan vårdas och
för-kovras, — eller, vad som kommer ungefär på
ett ut, såsom ett livskraftigt och oumbärligt
ferment icke blott i svensk fackfilosofi utan,
såsom jag börjat med att framhålla, jämväl
inom andra områden av vårt nationellt
svenska kulturliv. Och så länge skall även
leva i tacksamt, aktat och ärat minne
namnet Christopher Jacob Boström.
eller underskatta Boströms verkliga och i alla fall,
även om den sålunda hålles inom tillbörliga
gränser, obestridligt stora filosofiska originalitet. Den
tid är lyckligtvis förbi för längesedan, då man
betraktade som den spekulativa filosofens uppgift att
endast ur sitt eget inre spinna ihop eller som det
heter »aus der Tiefe seines Bewusstseins
hervor-construiren» sin metafysiska världsförklaring.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
