Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - Ur bokmarknaden. Av G. M. Silfverstolpe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UR BOKMARKNADEN
Sixten Strömbom, Lorens Pasch d.y. Hans liv och
konst. Stockholm, P. A. Norstedt & Söner.
NGEN EPOK i vår konsthistoria
har varit och är till dato så
omhuldad av forskningen som i 700-talet.
Detta århundrades svenska konst
rymmer ju också så mycket, som
oemotståndligt fascinerar och lockar till
inträngande studium. Plötsligt och snabbt springer
kurvan upp. Vår konstutövning träder i
intim kontakt med de stora kulturländernas.
Och vi stå icke längre enbart som låntagare.
Svenska konstnärer verka därute
krafttill-förande och stilbestämmande. Det är ett
skede av artistisk högkultur, där de stora
ledarna äro omgivna av en hel stab solida
män, som ge epoken fyllighet och
mångsidighet. Kurvan sjunker snabbt igen, och
vardagarna komma. — Det klassiska verket
om detta lysande skede är alltjämt
Lever-tins arbete om Lafrensen. Vad den boken
har verkat som uppslagsgivare och
stimulerare kan knappast ännu överskådas!
Om mycket än är gjort så återstår dock
mycket — att orientera, klarlägga och
bestämma. Det synes mig sålunda som om
Scheffel — väl vid sidan av Lundberg vår
bästa inhemska rokokoporträttör -— vore
värd en monografi. En annan kännbar lucka
har nyligen på ett lyckligt sätt blivit fylld
genom Sixten Strömboms vackra bok om
Lorens Pasch d. y. Det är på detta arbete
som dessa rader vilja fästa uppmärksamheten.
Lorens Pasch d. y. tillhörde en av de
målarfamiljer, som äldre tiders
konstnärsförhållanden med deras starka anslutning
till hantverkstraditioner, voro så ägnade att
framkalla. Ur skråmålarnas klass framväxte
också den Paschska konstnärsdynastin.
Lorens Pasch d. y:s farfar var målareålderman
i Stockholm. Hans far och farbror blevo
däremot utövande konstnärer. Den förre,
Lorentz Pasch d. ä., hade i sin ungdom
skapat några av de vackraste porträtt vi
äga från övergången mellan barock och
rokoko, verk av en lyriskt, måleriskt
hållning, engelskt stilbestämda men ändock av
en omisskännelig nordisk karaktär. Med
åren hade han blivit »ledsen och trotter» och
hamnat i ett tämligen livlöst konterfejande.
Mycket ofta möter man i sakristior och å
herrgårdar grå och dystra porträtt från hans
senare tid. På Stjärnholm utanför Nyköping
har jag bredvid varandra sett prov på
faderns och sonens konst från ungefär
samma tid. Kvalitativt stodo de på mycket olika
nivåer. Den äldre Pasch var representerad
med ett dylikt hårt konterfej av en borgare
någonstans i en avkrok av världen. Sonens
verk var den av Strömbom reproducerade
bilden av en ung parisisk målare, där varje
penseldrag vittnade om ungdomlig
konstnärsglädje och den rikt eggande miljö, ur
vilken den framsprungit. Det var något
gripande i detta möte.
I en framställning, rikt späckad med
träffande jämförelser och lämnande
instruktiva utblickar åt allehanda håll, skildrar
Strömbom Paschs liv och utveckling som
målare. Efter gesällåren hos Pilo i
Köpenhamn kommer han efter allehanda
motigheter 25-årig till Paris 1758. Han
omhänder-tages här av den generöse Roslin, och det
är också intryck från Roslin och det modi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
