Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tolfte häftet - Religion och personlighet i den bildande konsten. Av Josef Strzygowski. Översättning från författarens manuskript av Gunnar Broman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RELIGION OCH PERSONLIGHET I DEN BILDANDE KONSTEN 639
ALTARTAVLA I KIRUNA KYRKA. OLJEMÅLNING AV PRINS EUGEN. i912.
fritt från Norden och under dekorativa
planer i Florens inför Fra Angelicos verk,
därigenom att konstnären frågade sig,
om icke samma verkan skulle kunna
uppnås genom landskapet. Så länge som
jag icke sett originalet — framför allt
Kirunabildens färgverkan — kan jag icke
yttra mig vidare härom.
Härmed slutar jag denna korta
betraktelse och vill blott med avseende på
det framlagda systemet tillägga, att det
naturligtvis endast tjänar vetenskapliga
ändamål för att för forskarna möjliggöra
ett samförstånd med hänsyn till
begreppen. I verkligheten föreligga
konstverkets kvaliteter som en enhet, och det
torde många gånger även för den övade
forskaren vara svårt att hålla dem skilda.
Men detta måste dock ske i och för det
vetenskapliga resultatet.
Man må vid detta tillfälle tillåta mig ett ord om anbringandet av Carl Larssons stora
monumentalverk s Midvinterblot» i Stockholms Nationalmuseum. Jag har erhållit så talrika skriftliga
förfrågningar, att något härav även nått pressen, som jag erfarit genom en uppsats av d:r
Brising i Svenska Dagbladet av den 20 maj 1916. Jag vill inlägga en gensaga mot den ton, med
vilken wienaren Gustav Klimt avfärdas som »konfektionsmålare». Brising tyckes icke känna till,
att Klimt tidigare varit en framstående akademisk målare och att han blivit dekorativ av
övertygelse. Den förkastliga metoden att tala i en dylik ton om en betydande konstnär och tillvita
mig, att jag överskattar förlusten för Österrike genom Klimts tillbakasättande, förgiftar hela
striden. Om Carl Larsson behandlas på liknande sätt, förstår jag, att han känner sitt anseende
som konstnär djupt nedsatt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
