Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tolfte häftet - Ur bokmarknaden. Av Birger Nerman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
670
BIRGER NERMAN
en kortfattad skildring av vikingatidens
förhistoria, varvid han blir i tillfälle att ge
en intressant framställning av de äldsta
skriftliga upplysningarna om Nordens folk
och de slutsatser, som därav kunna dragas
om de nordiska rikenas uppkomst. Därefter
följer en avdelning om vikingatidens början
och om vikingafärdernas orsaker och
riktning. Författaren ser riktigt vikingatågens
förnämsta orsak i överbefolkningen i
Norden, och han betonar, att vikingafärderna
från sjöfärder i plundringssyfte så
småningom utvecklades till medvetna
kolonisationståg. I de efterföljande kapitlen
behandlas vikingarnas skepp, vapen och
utrustning, vikingahärarna samt vikingarnas
krigskonst och stridssätt. Man får här en
klar inblick i vikingahärarnas fasta
organisation, grundad på respekten för den för
dem gällande lagen, vikingarnas
förvånansvärt högt drivna krigsteknik, vilka
förhållanden jämte härarnas storlek — de
kunde innehålla ända till 40,000 man —
voro orsaker till vikingarnas vid ytligt
betraktande gåtfulla framgångar i de av dem
hemsökta, illa organiserade länderna. Följa
så två utförliga kapitel om vikingarna i
Västerlandet och vikingarna i Österväg. I
det förra skildras vikingarnas färder till de
Brittiska öarna, där berömda nordiska
välden upprättades, till Frankrike, där
vikingatågen resulterade i nordmännens grundande
av hertigdömet Normandie, till
Nederländerna, Tyskland, Spanien, ja ända så långt
in i Medelhavet som till Italien. I det
senare följa vi östervikingarna vid utförandet
av deras stordåd, upprättandet av det ryska
riket, från vilket de nådde längre söderut,
till det bysantinska väldets lysande
huvudstad Konstantinopel, nordbornas Miklagård,
där de bildade kejsarens ryktbara livvakt,
väringahären. Vid läsningen av dessa
kapitel önskar man, att arbetet hade åtföljts
av kartor över de skildrade länderna; att
utan sådana följa framställningen vållar
stundom svårighet. I ett avslutande
kapitel ger författaren till sist en värdesättning
av vikingarnas kultur. Detta kapitel är
rikt på intresseväckande synpunkter. D:r
Nordenstreng betonar vikingarnas betydelse
för skapandet av en klass självägande fria
bönder i Västeuropa, där förut trälväsendet
härskat. Vikingarna synas på allt sätt ha
främjat trålarnas frigivning, och författaren
anför med klara siffror, hur gynnsamt
förhållandena i detta avseende ställde sig i
de områden av England, där vikingarna i
större utsträckning slagit sig ned mot i de,
där befolkningen förblev mera oblandad.
Vidare framhåller författaren vikingarnas
stora insats genom att de i England och
Normandie införde en samhällsanda med
respekt för lag och rättsordning, medan
förut laglöshet varit rådande. Det engelska
rättsväsendet har i hög grad påverkats av
det nordiska. Påpekandet av det nordiska
inflytandet på den engelska statsbyggnaden,
i vilket inflytande författaren t. o. m. ser
»drivfjädern till Englands storartade
politiska utveckling», utgör en intressant
bakgrund till den i våra dagar aktuella frågan
om den engelska författningens frändskap
med den svenska och tillämplighet på
svenskt statsliv. Vikingarnas stora betydelse
för den brittiska handelns uppsving
framhålles även med styrka. A den andra
sidan ha, som bekant, vikingafärderna
förmedlat en mängd kulturinflytanden till
Norden från de i många avseenden högre
stående länder, som vikingarna kommo i
beröring med. Författaren påpekar de
västerländska och österländska inflytanden,
som gjort sig gällande på den nordiska
litteraturen och konsten, Västeuropas
inflytande på nordiskt hovliv och nordisk
förvaltning samt framför allt det för Norden
betydelsefullaste resultatet av vikingafärderna:
kristendomens insteg i Norden, vilket blev
en bidragande orsak till vikingatågens
upphörande och varigenom Norden så
småningom blev en del av det övriga Europa.
Allt som allt har man skäl att
lyckönska d:r Nordenstreng till hans goda,
innehållsrika och väl framförda skildring av
vikingatågens historia. Det är att hoppas,
att detta verk icke skall bli d:r
Nordenstrengs sista populärvetenskapliga; vi ha
här i vårt land icke allt för många, som
behärska den svåra konsten att skriva goda
populärvetenskapliga arbeten.
Birger Nerman.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
