- Project Runeberg -  Ord och Bild / Tjugusjätte årgången. 1917 /
233

(1892-1945)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - En bok om Ryssland. Av Ragnar Sjöberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

EN BOK OM RYSSLAND



Av RAGNAR SJÖBERG

Aage Madelung: De märkta. Stockholm, Albert
Bonnier.

Tidsomstandigheterna ha
gjort att de för oss förut skäligen
obekanta ryska förhållandena
kommit att få en allt mer stegrad
aktualitet. Maxim Gorkis skildring av
hågkomsterna och minnena från barndomen ger
i sin nyktra, frasfria objektivitet ett i all sin
ruskighet värdefullt bidrag till det ryska
folkets psyke; docenten Bööks resebrev från
Polen, särskilt de som behandla det
östjudiska folket, ha dessutom den förtjänsten
att de äro skrivna av en utomstående
iakttagare, begåvad med en osentimental,
manlig rättfärdighetskänsla, skarp psykologisk
blick och ett sinne för nyanser, som aldrig
förnekar sig. Härtill kommer nu som ett
värdefullt bidrag en översättning av Aage
Madelungs
bok De märkta, också den en
skildring från de östryska judarnas liv.

illustration placeholder
AAGE MADELUNG.


Det lär finnas en hel värdefull östjudisk
litteratur, vars märkesman är den nyligen i
New York avlidne Scholaum Alechum
(Rabinowitz). Hans genre är humoristens, fast
det är en humor av eget slag. Om denne
östjudiske humorist säger en tysk kritiker
— troligen en landsman till författaren —
Nachum Goldmann: Djupast sett är denna
humor ingenting annat än ett av de medel,
varigenom ghettojuden gör sitt eljest
outhärdliga öde möjligt att utstå och sitt liv
möjligt att leva. — Sådan är denna humor:
icke det starka, kraftfulla, breda uttrycket
för frisk och sund levnadslust och behaglig
gemytlighet som hos tysken, icke det glada
skrattet och den halvt filosofiskt-skeptiska
ironien som hos engelsmannen, icke
sprudlande kvickhet och skummande lättsinne
som hos fransmannen, framför allt icke det
mogna, goda leendet hos den vise, som
njutit allt i tillvaron och förstått dess
värdelöshet, utan de förföljda, från livets
njutningar utestängda ödets styvbarns bittra,
tvungna, resignerade och föraktfulla hån.
Ghettojuden skrattar åt livet, icke därför
att han vet, att han har njutit det och
funnit det fåfängligt, utan därför att han
vet, att han aldrig kan få njuta det. Om
han inte skrattade, skulle han förblöda i
sin tragik eller själv krossa sitt huvud i
vanmäktig upprorskänsla. Genom sin humor
övervinner han sitt öde, och han övervinner
också sin avund och sitt hat mot de

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 02:24:38 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ordochbild/1917/0261.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free