Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Esaias Tegnér. Född den 13 januari 1843. Av Axel Moberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AXEL MOBERG
ESAIAS TEGNÉR OMKR. 189O.
sig gällande Eller han skall visa,"vilka
förändringar ett rättstavningsförslag
kommer att medföra. I stället för en
ordförteckning ger han en skämtsam
retorisk tirad, som med fullkomligt drastisk
kraft slår fast, vad det är fråga om.
Eller han önskar fästa
uppmärksamheten på hurusom folkvisan har sitt
egendomliga språk för sig. Och han sätter
själv tillsammans en rad, om vilken man
blott frågar sig, i vilken folkvisa den nu
verkligen förekommer.
Så leder Tegnér sin läsare framåt,
ofta lätt kåserande, med en glimt då och
då av hjärtegod humor och alltid med
ett vänligt deltagande för allt och alla.
Han vill intet levandes död. På tal om
»förslitna talesätt» framhåller han,
hurusom »det är nödigt att hava ett vaket
öga och ett öppet hjärta» även för dem.
Till och med i en allt annat än poetisk
diskussion i kyrkomötet utbrister han
beträffande några innehållsöverskrifter till
Davids psalmer: »man har velat stryka
alla våra överskrifter. Det tycker jag
vara hjärtlöst emot dem.» Och framför
allt när han, som- han helst gör, söker
sig tillbaka bortom språkets yttre form
till den levande föreställningsvärld som
präglat den, trycker samma varmhjärtade
strävan att förstå, man kunde väl säga
samma ömmande medkänsla för det en
gång livsvarma, nu undanträngda och
förgätna, sin stämpel av sympati och
godhet på framställningen.
Så blev Tegnér redan från sitt första
framträdande en av våra mest lästa
populärvetenskapliga författare. »Språkets
makt över tanken», icke blott titel på
hans bekanta skrift, utan också ämne
för hans installationsföreläsning vid
tillträdet till professuren i österländska språk,
har blivit ett bevingat ord, som flugit
över hela vårt språkområde. Men samma
framställningens mästerskap gör även
hans mera för fackmännens trängre krets
avsedda skrifter till en njutningsrik
läsning. Det kan ju icke räknas som
bristande vetenskaplighet hos ett arbete »Om
genus i svenskan», att det är så skrivet,
att det lockar en inom de nordiska
språkens fack alldeles obehörig student i
Lund att på Akademiska föreningens
Atheneum offra sin fritid åt dess
studium och glömma julmarknadens
nyutkomna skönlitteratur. Jag kan betyga,
att det har inträffat.
Tegnér, den lärde och konstnären,
saknar ingalunda praktiskt sinne. Det visar
sig redan i hans intresse för det
närliggande och omedelbart betydelsefulla, kanske
nyttiga, som väl bidragit att samla hans
arbete mer och mer omkring vårt modersmål.
Även här med omisskännlig riktning mot
det praktiska; ett arbete för att öppna vårt
folks blick för språket och uppfostra till
ett vårdat bruk därav — just en uppgift
för En av de aderton.
Vid den tid då Tegnér tog sitt
inträde i Svenska akademien blåste det
upp till storm i vår rättstavningsfråga.
Allt bestämdare ljödo från skolans sida
reformkraven. Och språkmännen, framför
allt inom den nordiska språkvetenskapen,
där nu de fonetiska studierna gjorde sig
44
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
