- Project Runeberg -  Ord och Bild / Tjugusjunde årgången. 1918 /
46

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Esaias Tegnér. Född den 13 januari 1843. Av Axel Moberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

AXEL MOBERG

icke tagit steget fullt ut, hade den
försuttit tillfallet. Någonting liknande den
där revolutionen stod för dörren.

Såsom naturligt var hade den sin
utgångspunkt från skolorna. Yrkandena
rörde /ljudets skrivning med t för dt och
z*-ljudets med v för f, fv och hv —
Tegnérs program, dock i avsevärdt vidare
fattning. Två gånger under olika
omständigheter, åren 1903 och 1906, har
Svenska akademien att uttala sig i
ärendet och åberopar med instämmande vid
båda tillfällena infordrat utlåtande av
dess ledamöter Söderwall och Tegnér.
Med bestämd begränsning gilla dessa
utlåtanden i princip den föreslagna
reformen, men ledningen förbehålles
akademien genom löfte, att den själv skall
genomföra de nödiga förändringarna.
Dock faller det i ögonen, att akademien
i denna löftets punkt yttrar sig betydligt
mindre lovande än dess båda nämnda
ledamöter. Och sista gången upptages
deras utlåtande såsom akademiens eget med
endast 5 röster mot 4, under det att
minoriteten avger eget ännu mindre löftesrikt
yttrande. Omedelbart därefter påbjuder
Kungl. Maj:t år 1906 som rättesnöre för
skolorna visserligen sjunde upplagan av
ordlistan, men med alla de påyrkade
ändringarna ifråga om t- och z/ljudens
skrivning. Revolutionen hade ägt rum,
kontrarevolutionen började. Och när
under dess strider akademien hade att yttra
sig om den så kallade »återgångspeti.
tionen», som yrkade »granskning och
revision» av 1906 års
rättstavningscirkulär, vinner denna akademiens bifall. Men
Tegnér befinner sig i minoriteten. Han
döljer alls icke sitt ogillande av
reformens väg och reformens omfattning, men
han vill icke att steget framåt skall tagas
tillbaka. Petitionen fick ingen påföljd,
1912 infördes den nya stavningen också
för officiell skrift, och år 1916 —
godtages den av Svenska akademien i en

utgiven »ordförteckning», låt vara med
en del modifikationer och alternativ. Det
är Tegnérs ande som åter svävar över
akademien, rättstavningsfrågan har
kommit till vila för en god tid framåt, och
rättstavningssällskapet nedlägger sin
verksamhet. Tegnérs ande även däri, att
också den av honom bekämpade
skrivningen v för hv godkänts. Ty för
Tegnér är det naturligt att se till saken och
gagnet, icke till något slags rättshaveri.

Men var hade Svenska akademien
stått som auktoritet i fråga om svensk
rättstavning, om hon i tid lyssnat til)
och genomfört Tegnérs förslag, trettio år
innan »ordförteckningen» såg dagen? I
slutet av detta förslag yttrar Tegnér: »De
snillrikaste ord, som talats i denna
Akademi, de ädlaste tankar, som där funnit
sin tolk, hava aldrig genljudit i så vida
kretsar och skola ej heller få den påtagliga
betydelsen i vårt folks framtida uppfostran,
som de oansenliga satserna: ’fv ersättes
med v, dt i participierna förenklas’, om
de nu bli uttalade såsom Akademiens
önskan.» Akademien uttalade icke de
satserna, åtminstone icke auktoritativt
och offentligt — de äro fortfarande Esaias
Tegnérs.

Redan 1884 hade lagts i Tegnérs
händer en arbetsuppgift, som skulle bliva
bestämmande för hans liv. Aret förut
hade kyrkomötet antagit en ny
översättning av nya testamentet. Man skulle nu
skrida till en översättning av det gamla
testamentet, och Tegnér kallades såsom
den språklige fackmannen att inträda i
Bibelkommissionens åldriga institution.
Det är väl bekant, att uppgiften sedan
kom att omfatta åter en ny översättning
även av det nya testamentet.
Uppgiftens praktiska betydelse för folk och
kultur, icke minst för vårt språk, kunde väl
utgöra en lockelse. En blick på den då
redan 1 io-åriga bibelkommissionens
mödor torde ha varit mindre uppmuntrande,

46

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:56:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1918/0062.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free