Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - A. U. Wertmüller. Ett konstnärsliv. Av Axel Gauffin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
A. U. WERTMULLER
greven och grevinnan de rutiiaven. oljemålningar av A. .u.
wertmuller. madrid 1790. Tillhöra enskild, ägare i Madrid.
resignerat. Först den 3 december satte
Wertmuller vid Vanne foten på
Frankrikes kust.
I Paris är han den 22 december och tar
in på det ännu i denna dag av
skandinaver gärna uppsökta Hotel de Malte
vid rue Richelieu. Hans första besök
gälde Roslin, målarens son, som hade
utredningen av det Wretmanska boet om
hand, men till sin häpnad fann han att
denne, som likväl sedan ett år tillbaka
hade Wretmans böcker i sitt förvar, ej
hade reda på dennes störste
fordringsägare, sin vän och frände Wertmuller.
Det är säkerligen ingen munter tid för
Wertmüller denna vinter i den stora staden,
som hunnit bli honom främmande,
kämpande en seg kamp för att rädda åtminstone
spillrorna av sin förmögenhet. Många
av hans gamla vänner äro borta, några
finnas kvar, men huru förändrade! En god
vän från den tid han målade Maria
Antoinettes porträtt, den olyckliga drottningens
förtrogna, M:me Campan, återfinner han
som föreståndarinna för en flickpension
i S:t Germain. Han skriver till henne,
och ur hennes svar känna vi slå emot
oss en fläkt av det vemod som måste ha
gripit den forna hovdamen vid denna
påminnelse om forna, lyckligare dagar.
jVous ne pouvez vous imaginer», skriver
hon i sitt svar au citoyen Wertmuller, »vous
ne pouvez vous imaginer, mon cher Wertmüller
quel plaisir m’a fait votre lettre, il est
essen-tiellement à comparer à celui que doivent
éprouver des naufifragés qui se retrouvent
sutle rivage après la tempète.»
Tiden gick, men Roslin förhalade
alltjämt uppgörelsen, skyllde på att han
måste skriva till Wretmans son Louis
Henry, bosatt i Stockholm, och svaren
ville aldrig komma. Slutligen finner sig
Wertmüller nödsakad att följa sin svåger
Niclas Paulis råd, för ögonblicket
uppgiva den planerade återresan till
Amerika och i stället styra kosan mot
hemlandet för att på ort och ställe försöka
övertyga unge herr Wretman om
lämpligheten att infria sin faders förbin deiser-
75
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
