- Project Runeberg -  Ord och Bild / Tjugusjunde årgången. 1918 /
154

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Mrs Harriet Grote, född Lewin. Av Malla Grandinson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

MALLA GRANDINSON

barnet till Thomas Lewin och hans hustru
Mary Håle, dotter till general Haye.

Mr Thomas Lewin hade som civil
ämbetsman i ostindiska kompaniets tjänst
skapat sig en förmögenhet i Madras.
Efter tio års därvaro återvände han till
Europa, råkade på fartyget samman med
madame Grand (sedermera Talleyrands
hustru) som då lämnade Indien, där hon
på grund av oegentligheter blivit skild
från M. Grand. Mr Lewin och hon levde
tillsammans i Paris ett par år, varefter
han lämnade henne en årlig pension,
vilken hon fortfor att uppbära även sedan
hon blivit prinsessa Talleyrand, ända till
mr Lewins död. »Ett egendomligt tidens
tecken!» säger Harriet.

Mr Lewin var som skapad att lysa i
Pariservärlden med sitt vinnande utseende
och sina många talanger. Han spelade
utmärkt fiol, tecknade och sjöng med
stor smak, dansade med elegans, talade
charmant franska, hade stor förmåga att
intaga kvinnorna och var en värdig
representant för en den tidens gentleman.
Han brukade deltaga i de kungliga
jakterna vid Marly och i Bois de
Boulogne »körande sitt vackra fyrspann
för sin engelska phaëton», säger hans
dotter.

Harriet visade tidigt ett energiskt
sinne, tyckte om friluftslekar och atletiska
övningar, hade en befallande uppsyn,
kanske något för manlig, en skarpsinnig
fysionomi med ett humoristiskt uttryck,
vacker hy, välbildade händer, säger
hennes biograf. Vid 28 års ålder gifte
hon sig med George Grote, den
sedermera namnkunnige historikern och
politikern, utan föräldrarnas samtycke. I sin

o

dagbok skriver fadern därom endast: »At
middag med familjen. Efter middagen
kom Harriet in i mitt rum, och efter att
ha bedt mig om förlåtelse, underrättade
hon mig, att hon förliden söndag gift
sig med George Grote i Bexley kyrka.

Hennes bror hade varit vittne, och mr
Barnard hade vigt dem.»

Harriet själv ansåg sig ha ärvt sina
gåvor och sin intelligens av fadern. Och
hon hycklar icke någon blygsam
omedvetenhet därav. Tvärtom, hon skriver
till sin syster Frances: »vid min födelse
skänktes mig av en god fé alla goda
gåvor, men jag har aldrig varit i
tillfälle att till deras fulla värde begagna
mig av dem. Du, min kära Babbee, har
blivit på annat sätt utrustad; du fick
också rika gåvor med dig in i livet, men
bland dem blev aldrig förmågan att lysa
dig given. Du kunde ge mycken kärlek
och glädje åt några få — men var aldrig
skapad att bli en hela världens favorit.»

Och till en äldre syster skriver hon:
»Vad du säger om våra olika
levnadsvägar är sant. Men jag tror icke du
förlorar mycket vid att icke få figurera
på den stora scenen. Jag reder mig bra,
när min tur kommer, men jag är icke
gjord för det, det är för ytligt och
onyttigt för att fylla mitt mått för vad som
är verkligt stort och intressant, och min
lilla krets av filosofer och »men of
letters» i Paris är långt mer efter mitt sinne
än den briljantaste samling av Englands
aristokrati. Jag har nyss erfarit det, då
jag företog mig att fara upp till en
storartad fest hos lörd Palmerston i hans
nya residens vid Carlton Gardens i
anledning av hans giftermål. Jag råkade
där hertigen av Sussex och Herren vete
vilka storheter mer. Skådespelet var
fängslande, tonen elegant och förnäm,
uniformer och hovdräkter magnifika,
värdens och värdinnans sätt nådigt och artigt,
men jag kunde icke hjälpa att när jag
såg tavlan för mig jag sade till mig själv:
Ce n’est pas là mon monde! Jag var dock
ganska uppmärksammad, lörd Clarendon,
så tory han är, kom och brydde mig för
vad jag hade i Paris att göra, och även
lörd Lincoln Guizot var där, förtjust åt

154

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:56:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1918/0178.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free