- Project Runeberg -  Ord och Bild / Tjugusjunde årgången. 1918 /
276

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Svenska romaner och noveller. Av Olof Rabenius

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SVENSKA ROMANER OCH NOVELLER

Av OI.OF RABENIUS
I.

Waldemar Swahn: Det gamla kommendantshuset.

Stockholm, Åhlén & Åkerlund.
Marika Stjernstedt: En officershistoria.
Stockholm, Albert Bonnier.
Birger Mörner: Ti Ri Ti Ri. Stockholm, Åhlén
& Åkerlund.

Gustaf Ullman: Dan Wolles ungdom. Stockholm,

Åhlén & Åkerlund.
Adolf Johansson: De röda huvudena.
Stockholm, Albert Bonnier.
Mari Mihi: De gamla herrarna. Stockholm, Åhlén
& Åkerlund.

Ejnar Smith: Britt Marié Colstrup. Stockholm,

Åhlén & Åkerlund.
—- Kristoffer Güllichs kärlek. Stockholm, Åhlén &
Åkerlund.

ALDEMAR SWAHN är en
författare, som i sin diktning
gått oavbrutet framåt och med
sitt sista arbete Det gamla
Kommendantshuset nått en fast konstnärlig
stil. Även författarens närmast föregående
bok. De ljusa och de mörka
Windelcrant-zarna, röjer halt och mognad, ehuru den med
det typgalleri, den på ett litet stelt manér
uppställer, lider brist på samlad rörelse i
berättelsens gång. Denna brist kan ännu
spåras i Det gamla Kommendantshuset och
utgör begränsningen i Swahns
framställningskonst över huvud. Vad som
egentligen intresserar författaren är
människoskildringen, som han väl isolerat låter
komma till sin rätt på den episka rytmens
bekostnad. Det är icke livets fulla ström
som böljar fram genom hans böcker, och
i stället för en jämnt fortskridande
handling få vi mera fristående scener och
figurer. Men som vilande gruppkomposition
är Det gamla Kommendantshuset en
mycket väl genomförd bok.. Och ämnets art
gör i själva verket det av författaren valda
skildringssättet organiskt och naturligt.

Swahn har bland svenska författare
gjort sig till herre över ett särskilt
ämnesområde, som numera är hans i den
meningen att han fullt konstnärligt behärskar
det. Hans öga har framför allt tagit korn
på de personer, som blivit kantstötta och

vingbrutna av livet, på typerna och
originalen, och han återger dem med en
avgjort svensk ton och färg, vare sig denna
är hämtad från en pittoresk småstadsidyll,
från en landtlig herrgårdsmiljö, från en
akademisk vinkelvrå eller ett grådaskigt
ämbetsverk. Dessa människor har Swahn
framställt mot bakgrunden av vår säregna
tradition och historia och inom ramen av
det nationella stämningsliv, som framgått
av brytningen mellan romantiska minnen
och drömmar och de karga förhållanden,
som verkligheten erbjuder. Swahns
figurer äro sålunda svenska människotyper,
sådana de artats efter våra egna
kulturförutsättningar. Bleka vattenskott på stolta
stamträd, blodfattiga ättlingar till höga
fäder, som ha ärvt anor och aspirationer
men icke vilja och kraft, gengångare från
forna släktleds härlighet, varifrån de dock
äro utestängda, föra ju en öppen eller
förstucken tillvaro i vårt land, och Swahn
har uppsökt dem och fäst deras konterfej
på papperet, vurmare och stoilar,
tvär-viggar eller kaxar eller hur man eljest vill
beteckna dem efter deras naturell.
Win-delcrantzarnas släktkrönika är rik på
sådana aristokratiska typer. Även för
lärdomsoriginal har författaren förkärlek; de
passa också de som modeller för den
humoristiska karikatyren, vari han excellerar.
Och han omger dem med våra
universitets- och gymnasiestäders stilla luft, som
i så hög grad gynnar den sällsamma
förstelningen av människoöden. Bland hans
människor befinna sig slutligen enkla
borgare, som också förete en i ett eller annat
avseende vriden, svälld eller krympt,
andlig fysionomi. Vad som förenar
författarens personer är, att de alla äro fantaster,
vilkas romantik blivit obönhörligt
skamfilad av livets realism.

Det gamla Kommendantshuset är
förlagd till en miljö, som Swahn onekligen
har de bästa förutsättningar att skildra.

276

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:56:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1918/0308.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free