Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Ur bokmarknaden - Av C. F. Hennerberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
C. F. HENNERBERG
Ett par anmärkningar mot innehållet
torde dock böra göras. Förf. säger å sid.
8, att Wyzewa och Saint-Foix gjort
ingående forskningar i »Mozarteum» och i andra
arkiv, där original till Mozarts arbeten
finnas. Detta meddelande måste bero på
ett rent förbiseende vid nedskrivandet. Ty
en av de mest sensationella uppgifterna i
de båda fransmännens arbete är
otvivelaktigt den passus i Wyzewas företal (del I.
pag. X), där han efter tacksamt erkännande
för visat tillmötesgående från alla håll i
hela Europa framför en ljungande protest
emot Mozarteum såsom varande det enda
arkiv, vartill varken han eller någon annan
Mozartforskare under det senaste
kvartseklet lyckats få tillträde. Han beklagar
detta skandalösa förhållande så mycket mer,
som han har all anledning att förmoda,
att just i detta arkiv många för honom
särskilt värdefulla dokument ligga fördolda,
och han vet, att alla Leopold Mozarts brev
till sonen förvaras därstädes. Likaledes
konstaterar Wyzewa det bedrövliga faktum,
att Mozarts änka och hennes andre man,
G. N. von Nissen — naturligtvis i avsikt att
förhärliga mästaren — ändrat, stympat, ja, till
och med förfalskat ett antal av dessa brev
och sedan låtit trycka dem i sådant skick
i Nissens Mozartbiografi. Wyzewas skarpa
protest vann, som man kunde vänta,
överallt den livligaste anslutning från
fack-mannahåll, icke minst i Tyskland. D:r
Schurig, vilken i fullt samförstånd med
sina båda franska kolleger meddelar i sitt
förenämnda verk stora delar av Wyzewas
företal i översättning — däribland allt,
som rör Mozarteum — säger i del i sid. 24:
»Die Internationale Mozartstiftung in
Salzburg, genannt »Mozarteum», hat bis zum
Herbst 1912 sämtliche Briefe usw., die ihr
zumeist durch Erbschaft zugefallen sind, der
Mozartforschunggrundsätzlich entzogen. Erst
unlängst, offenbar angesichts von Wyzewas
berechtigter bereits zitierter Klage hieriiber,
ist hierin der ersehnte Wandel geschehen.
So spät dies erfolgt ist, so ist es doch im
Interesse des Meisters auf das lebhafteste
zu begrüssen!» — Tack vare denna sena
ändring till det bättre har D:r Schurig fått
begagna det förut otillgängliga arkivet, så
att han ur den av Nissen och Nohl förut
utgivna korrespondensen från Leopold kun-
nat för sitt arbete göra ett urval av brev,
som nu blivit »nach dem wirklichen
Wort-laute verbessert und ergänzt». Den
berättigade kritiken mot Mozarteum,
vilken Wyzewa närmast gav anledning till,
har jämväl haft en annan glädjande
påföljd: utgivningen av en samlad,
vetenskapligt oanfäktbar upplaga av Leopold
Mozarts brev enligt originalen i Salzburg
blev omedelbart planlagd av Hugo Daffner.
Arbetet med ifrågavarande brevsamling
hade måhända i detta nu varit slutfört, om
ej världskriget kommit emellan.
Oriktig är författarens uppgift å sid.
144, att Daponte skrev texten till Don
Juan närmast efter spanjoren Antonio de
Zamoras bearbetning av Don Juan-sagan.
D:r Schurig redogör i sitt verk, del 2 sid.
16g ff., mycket utförligt för den närmaste
förebilden till Dapontes librett, nämligen G.
Bertatis »Don Giovanni ossia II Convitato
di pietra», en opera i en akt, vilken med
musik av G. Gazzaniga under stort bifall
uppfördes vid karnevalsfestligheterna i
Venedig 1787, alltså ungefär ett halvt år
före urpremiären av Mozarts Don Juan i
Prag den 29 oktober samma år.
Bertati-Gazzanigas opera spreds hastigt till andra
orter, jämväl till Wien, och som bevis
på, huru mäktigt den därstädes slog an,
må påpekas, hurusom Mozart själv vid
komponerandet av sin Don Juan använde
sig av delar ur Gazzanigas musik. I fråga
om förhållandet mellan Bertatis och
Dapontes texter påvisar d:r S., att den senare
ingalunda, såsom det ofta påståtts, gjort
ett simpelt plagiat utan verkställt en
förtjänstfull bearbetning av Bertatis librett,
vilken senare för övrigt, även den, nära
ansluter sig till tidigare bearbetningar av sam
ma ämne, såsom av Moliére, Goldoni m. fl.
Om den typografiska utstyrseln av Adolf
Hillmans bok är endast det bästa att säga.
Boken prydes av tvenne utmärkta
Mozart-bilder: å en försättsplansch avbildas det
av Mozartsamlare ivrigt eftersökta och högt
värderade kopparsticket av J. G.
Mans-feld d. y. efter en relief i buxbom av
Leonhard Poschåri786; omslagets
framsida framställer bilden av en vaxrelief,
utgörande en efterbildning av Posch’s
förenämnda konstverk.
C. F. Hennerberg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
