Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet - August Brunius. Av Carl R. af Ugglas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
august brunius. byst i röd
granit* av rafael rådberg.
AUGUST BRUNIUS
Av CARL R. af UGGLAS
M:
’ED DEN I JULAS utgivna
essaysamlingen »Ansikten och
masker» föreligger den tionde
V__’ ’ V—» volymen i en räcka arbeten av
August Brunius’ hand, varmed han under
loppet av åtta år framträdt för allmänheten.
Den känner honom godt redan från ett långt
tidigare datum än det anno 1910, då hans
lilla blygsamma förstlingsbok,
resereflexionerna Italienska vandringar, sändes ut i
världen, och den har nog inte låtit
bekantskapen slappna. Hans kritiska uppsatser i
Svenska Dagbladets spalter och andra
publikationer, delvis samlade och auktoriserade
i bokens mera ansvariga form, hava år från
år tilldragit sig en stigande uppmärksamhet
och skänkt författarens uttalanden en
pondus, som bara vederhäftigheten i längden
kan hava utsikt att uppehålla,
Den har, denna pondus, så mycket
starkare kriterier på att vara grundad på verk-
lig förtjänst, på den verkliga makt av
kunnande och förståelse, för vilken man måste
böja sig, som August Brunius som kritiker
långt ifrån är någon av de företeelser, som
besticka med iögonenfallande later och
uppseendeväckande tricks. Han skriver en
förträfflig prosastil, saklig, träffsäker, väl
balanserad, klar — i bästa bemärkelse
sund — men den är icke rytmiskt musikalisk,
minst av allt lyrisk, saknar med ett ord
de utstofferingar och poetiska bild- och
ordbroderier, som man allt från Oscar Levertins
dagar vant sig att betrakta som den riktigt
fin-fina litterära stilen och som i flera fall
äro prov på dålig smak än på utsökt. Han
är icke »genial», gör inga högljudda
anspråk på att vara de oerhörda sanningarnas
sägare, profet för esoteriska mysterier eller
förföljda religioner, upptäckare av skatter
förborgade för det förslöade vardagsögat,
och att han i många fall kommit att fram-
384
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
