Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde häftet - Carl G. Laurin. Av Karl Wåhlin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KARL WÅHLIN
Fot. Selma Jacobsson.
CARL G. LAURIN. i 893.
ning och verkan, ej blott blodlösa
kontur-chabloner. Det är nog ej för mycket sagt
att flertalet av de många, som numera
i Sverige funnit väsentliga livsvärden i
de bildande konsterna, fått första
väckelsen härtill genom Laurins Konsthistoria
eller genom hans direkta undervisning,
och detta blev offentligen erkänt, då han
nyligen erhöll den sällsynta utmärkelsen
att kallas till hedersledamot av
Konstakademien, »särskildt för det allmänt
kända och entusiastiska arbete han i tal
och skrift sedan flera år nedlagt för att
i vida kretsar väcka intresse och
förståelse för konstnärlig verksamhet».
Carl Laurin är nämligen vår förste
och främste, ja hittills väl ende
konstpedagog på det elementära stadiet, och
han intager såsom sådan en hedersplats
vid sidan om den förträfflige
konstpedagogen på universitetsstudiernas plan
Johnny Roosval. Det finns hos dem
båda samma formella lätthet och
fyndighet, samma vakenhet och praktiska
anpassningsförmåga och framför allt
samma ledande och banbrytande kraft,
som innebär så mycket av personlig
ungdomlighet och därför rycker
ungdomen med sig. När man ser Laurin
gå omkring i Nationalmuseum med en
skara av mer eller mindre försigkomna
damer och demonstrera konstskatterna
på den ena väggen efter den andra, får
man ett livligt intryck av det ömsesidiga
nöjet och den personliga rapporten mellan
läraren och lärjungaskaran. Så har han
vandrat vecka efter vecka och år efter
år ända sedan 1899 med den ena
årsklassen efter den andra av eleverna vid
Anna Sandströms seminarium. Sedan
1904 har han varje måndagskväll under
studieterminerna i sitt hem samlat omkring
sig en krets av ivrigt lyssnande unga
damer till sammanhängande kurser i
konsthistoria, i snart två decennier har
han en timme i veckan föreläst å
Arbetareinstitutet, och hans fristående och bredt
lagda föreläsningar över valda stycken ur
konsthistorien i Borgarskolans serier hava
sedan 1903 hört till den
bildningsintresse-rade allmänhetens mest uppskattade
aftonunderhållningar. Till en mera exklusiv
krets vänder han sig, då han i sällskapet
Idun vid nachspielet ger de utställande
konstnärerna deras tribut i den
erkänn-samma uppskattning, vartill konstverken
kunna giva anledning.
Det syfte som ligger till grund för
hela Laurins omfattande insats på
konstbildningens område är kortast sagt att
göra åhöraren till åskådare. Hans
undervisning är därför väsentligen
bildförevisning och bildbeskrivning. Detta gäller
även Konsthistorien. Och härifrån
kommer han konsekvent till propagandan för
själva konstverkets införlivande med
skolan såsom dess tillhörighet — nästan
en nyhet för den tid, då han stiftade
föreningen Konsten i skolan (1897),1 men
1 Se John Kruses uppsats Om bildande
konst och uppfostran i Ord och Bild 1900 sid.
625. Föreningens verksamhet fortsättes
alltjämt under ledning av dess stiftare.
452
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
