Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde häftet - Jeppe Aakjær. Av Fredrik Vetterlund - Magnus Olsen. Av Fredrik Paasche
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JEPPE AAKJÆR
typ. Och dock är han ett godt huvud.
Han står i duktig rapport med samtidens
rörelser, därom vittna hans många
utåtvända dikter; men dessa höra endast
undantagsvis — som den citerade
Schan-dorphdikten — till hans allra bästa. Hans
bästa finnes bland den hem- och
hembygdspoesi, som nyss skildrats och som genom
stoffets soliditet och den intensiva
behandlingen innehar en viss rangplats i dansk
nutidslyrik, fastän diktarens verkliga
område är så pass begränsat.
MAGNUS OLSEN
Av FREDRIK PAASCHE
’ELLEM DE NYE
æresdoktorer ved Lunds universitet er
nordmanden Magnus Olsen,
professor i oldnorsk ogislandsk
sprog og litteratur. Om han utenfor
fagmændenes kreds ikke er saa kjendt, som
han burde være og kunde været, beror
•det paa et grunddrag i hans karakter.
Han elsker det stille arbeide og gaar
trofast op i det; men til dögn-berömmelse
har han ingen trang. Han holder sjelden
et foredrag, skriver ugjerne i aviser,
griper aldrig ind i diskussioner, som ikke
vedkommer hans fag. Og selv hvor det
gjælder faget, tier han i beskedenhet stille,
om ikke kampen föres ind paa hans
særskilte enemerker. Fridtjof Nansen gik lös
paa de gamle beretninger om
nordmændenes opdagelse av Amerika, og hans tvil
paa dem fik debattens bölger til at slaa
höit i veiret; men professoren i oldnorsk
og islandsk litteratur holdt sig unna. Han
kunde talt med större ret end de fleste;
men i sine egne öine var han ikke
fagmand nok. Samme strenghet mot sig selv
viste han, da professor Halvdan Koht faa
aar senere reiste spörsmaalet om værdien
av Snorre Sturlassons syn paa Norges
gamle historie. Koht mente, at den
hovedlinje, Snorre ser: en staaende strid
mellem kongemagt og aristokrati, — bare
er linjen fra Snorres norske samtid, fra
kong Sverres tid. En livlig diskussion
bröt lös; men Magnus Olsen deltok ikke.
Han arbeidet videre, hvor han selv stod.
Ingen strid kunde forstyrre hans cirkler.
Og de blev större og större. Stadig vandt
han nyt land ind for runeforskningen og
den mytologiske forskning. Her var hans
rike. Og hans resultater satte andre i
bevægelse. I moderne nordisk oldtidsviden-
Fot. L. Forbech, Kristiania,
MAGNUS OLSEN.
skap möter man dem alle vegne; og
langsomt, ofte gjennem mellemmænd, gaar de
ind i det historie-læsende publikums
be-visthet. Over Norges forhistorie (tiden för
rikssamlingen i 872) og ældste historie
kaster de et stadig sterkere lus.
Magnus Olsen fylder i höst firti aar. Han
var tidlig ute. Hans vei var oplagt. Allerede
som gymnasieelev var han fortrolig med de
gammelgermanske dialekter. Da han kom
til universitetet, blev han öieblikkelig
opdaget av Sophus Bugge og fik leilighet til at
utvikle sine evner i denne vældige bega.
velses nærhet. Han lonnet sin lærer rike.
493
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
