Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde häftet - En fransman om svensk nationalism. Av Carl G. Laurin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN FRANSMAN OM SVENSK NATIONALISM
Emellertid är det alldeles naturligt, att
en fransman, och särskilt under brinnande
krig, skall omfatta denna uppfattning, som
även är den svenska majoritetens, och
till-lägga:
»Ryssland utgör ingen fara för Sverige,
och har icke gjort det på hundra år. Det
är endast den buse, för vilken Tyskland
skrämmer Sverige och som svenska högern
med nöje accepterar dels för att få i gång
rustningar, vilka kunna göra Sverige
»Al-lianz-fähig» med Tyskland, dels för att giva
Sverige ryggrad genom prussifiering
åtminstone i det inre och sålunda kunna genomföra
den reaktion, som skall hindra
förverkligandet av de väst-europeiska politiska
idealen i Sverige.»
Maury söker efter svenskar, som dela
hans uppfattning. Alla som vilja visa,
att deras mening om ett främmande land
är riktig, söka naturligtvis sina
auktoriteter bland dem, som tycka lika med dem
själva. Så gör åtminstone jag. Men
rättvisan fordrar det erkännandet, att Maurys
beläsenhet, då det gäller Sverige, är
ofantlig, och att han sannerligen ej väjer för
att citera sådana, som han tycker illa om.
Han väger prof. Kjellén mot prof. Hjärne,
och han har här några rättvisa ord,
åtminstone om den senare. Att Kjellén med
sin geopolitik, sitt konstruerade geografiska
begrepp Fennoskandia, varigenom han
retar åtminstone den som skriver detta, icke
kan stå så särdeles väl till boks, trots att
han väl med i min tanke specifikt fransk
klarhet uttrycker sig, då han strider för
sina tyska synpunkter, är lika givet, som
att Hjärne, denna rika ande, som skrivit
det mest framstående och det mest
självmotsägande i gammal och modern
historia, åtminstone i 50 % av vad han yttrat
skall tilltala en ensidigt tänkande. I sin
värdesättning av Gustaf Sundbärg är Maury
sträng mot den som han säger
»medelmåttiga boken» Svenskt folklynne, som visar,
påstår han, »mera surhet än förmåga att
genomtränga», och han säger, att »det är
ganska naturligt, att les classes populaires
ej ha Sundbärgs patriotism och att
Sveriges folk visar en tydlig likgiltighet för minnet
av det konservativa borgerskapets hjältar».
I stället anser Maury, att Ludvig Nordström
lyckats träffa väsentligheter i sin roman
»Resan till Cythere», där denne optimist
»har förvånat sina landsmän genom kraf-
Fot. G. Grape.
LUCIEN MAURY.
ten av en tro, som ej tvivlar på
civilisationens triumf» och, fortsätter Maury, som
»målar en morgondag av solig fred och
ett ångrande Tyskland, och ett Frankrike,
som återtagit sin rangplats i världens
aktning i första ledet, då det gäller idéer och
hög odling».
Ju mera denna Sundbärgs ande dukar
under för det Ludvig Nordströmska
idealet, ju mera hopp torde Sverige ha att få
vara med i detta segertåg, där man väl
får tro, att vi skola intaga något ställe
mellan den franska förtruppen och de
sorgsna, ångrande tyskarna. Maury själv talar
om, att räddningen skall komma från
»folket», vilket, som han säger, »förblivit
alltigenom sundt, genomträngt av nationell
känsla, icke som aktivisterna förstå den, men
i ordets egentliga fulla mening».
Det går kanske för många andra
svenskar som för mig en kall kåre över ryggen,
om man tänker på, att svensk
fosterlandskärlek skulle bli liktydigt med den anda, som
råder ombord på galären till Cythere.
Tillhörande de svenskar, som nu på
femte året, liksom under krigets första
dagar, äro glada åt att vi icke deltagit på
någondera sidan i ett krig, där vi hade
föga att vinna, oändligt mycket att förlora,
står jag, liksom majoriteten bland den
svenska högern, bland dem, som ha den
uppfattningen, nu som före kriget, att krig är
något som kommer att förekomma länge
499
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
