Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tionde häftet - August Hahrs forskningar i nordisk renässanskonst. Av Ernst E. Areen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ERNST E. AREEN
gustav vasas och iians tva första
gemålers gravvård i uppsala
domkyrka. av willem boy.
Hans mångsidiga begåvning togs
isynnerhet i anspråk av Johan III, som åt
honom anförtrodde utförandet av flera
omfattande konstnärliga uppgifter, och
dessutom har han i egenskap av
smakråd under ett intresseväckande
samarbete med sin kunglige uppdragsgivare
gjort en betydande insats i den svenska
renässansens historia.
Willem Boy var bördig från Mecheln
och röjer i sina gravmonument (ex. Gustaf
Vasas och hans tvenne första gemålers
samt Katarina Jagellonicas i Uppsala,
prinsessan Isabellas i Strängnäs) en tydlig
inverkan av den store
Antwerpenmästa-ren Cornelis Floris och hans skolkrets.
Hans byggnadsverk äro dels inspirerade
av italienska förebilder (ex. arkader
och portaler på Stockholms och den runda
förborgen på Svartsjö slott), dels
återspegla de den samtida nederländska
arkitekturen (ex. Adelshusets södra
praktgavel, Stockholms slott).
Tiden har nästan fullkomligt
utplånat spåren av mäster Willems
verksamhet som arkitekt, men med
tillhjälp av gamla planer, bildverk
och beskrivningar samt uppgifter i
brev och räkenskaper har professor
Hahr i sin monografi över honom1
på ett lika intressant som
övertygande sätt lyckats »rekonstruera»
dessa sedan långt tillbaka försvunna
byggnader. Arbetet inledes av en
elegant skriven studie över Cornelis
Floris och hans skolas betydelse för
Nordens renässansskulptur.
Svenska och ostfriesiska hovets
diplomatiska förbindelser hade redan
före prinsessan Katarinas giftermål
med greve Edzard åstadkommit en
inflyttning av nederländskt skolade
konstnärer och konsthandtverkare till
vårt land.2 Dessa fingo sin
verksamhet huvudsakligast förlagd till
Vadstena slott, vars forna eller ännu
bevarade stilöverensstämmelser med
arkitekturen i de ostfriesiska grevarnas
residensstad Emden professor Hahr påvisat
i uppsatsen Emdens rådhus och
Vadstena slott3. De mest betydande
»Vadstenamästarna» voro Arent de Roy, Hans
Flemming och Arent Lambrechts van
Emden.
1 Studier i Johan III:s renässans II,
Willem Boy. Bildhuggaren och byggmästaren.
Uppsala 1910.
2 I ett brev till kanslern av Ostfriesland
Didrik van Westen uttrycker Gustaf Vasa sin
tacksamhet för att kanslern skaffat honom »quel-
ques habiles artisans». Dessa blevo genom ett
kungligt reskript av 3 maj 1558 tillförsäkrade
fri religionsutövning och rättighet att medföra
egen präst.
8 Studier i nordisk renässanskonst I,
Uppsala 1913.
518
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
