Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tionde häftet - August Hahrs forskningar i nordisk renässanskonst. Av Ernst E. Areen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ERNST E. AREEN
professor hahrs förslag till
rekonstruktion av johan iii.-s gravmonument.
det italienska ursprunget till flera för
deras byggnadskonst utmärkande stildrag
som mött gensagor både inom och utom
Sverige.
I Tyskland, där redan på sin tid
Lübke (Geschichte der deutschen
Renaissance) påpekat en viss likhet mellan
slottet i Güstrow och franska
renässansslott beträffande totalanläggning,
takarkitektur m. m., har den kände
arkitekturkonsthistorikern Albrecht Haupt i sin
anmälan av Die Architektenfamilie Pahr1
gjort sig till tolk för en liknande uppfattning.
Han finner portbyggnadeni Güstrow starkt
erinra om motsvarande byggnadspartier
på de franska slotten Ecouen, Gaillon
och Anet och påstår även det vid
Pah-rarnas slottsbyggen ofta förekommande
1 Zeitschrift für Geschichte der Architektur
1909 H. 3.
»arkadsystemet» vara ett franskt
stildrag. Familjen Pahrs härstamning
förlägger han till Sydfrankrike, varifrån de
först skulle begivit sig till Spanien och
därefter till Milano. Som stöd för denna
tämligen kuriösa hypotes anföres vissa
överensstämmelser mellan
portalbyggnaden i Brieg och spanska
byggnadsverk.
Oberoende av Haupt har
museiintendenten dr. Axel Romdahl i sin uppsats
Några observanda rörande Vasatidens
byggnadskonst1 likaledes sökt hävda
Pahrarnas konstnärliga beroende av
Frankrike. Det är speciellt deras
rustikstil han finner vara påverkad av franska
förebilder. Praktportalerna i Kalmar slott
anser Romdahl även hava fransk
upprinnelse. Till grund för dem ligger
vis-1 Fatburen 1911.
524
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
