Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tionde häftet - Sigtunastiftelsen och dess nybyggnad. Av Manfred Björkquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TALLHÖJDEN.
SIGTUNASTIFTELSEN OCH DESS
NYBYGGNAD
Av MANFRED BJÖRKQUIST
IGTUNASTIFTELSEN har
1 redan hunnit bli föremål för
I I mycken undran. Det har
V^x varit svårt att infånga dess
syften under en enkel formel, sedan det
närliggande ordet »kloster» visat sig
mindre tjänligt.
Sanningen att säga, har det ej heller
alltid varit så lätt för dess vänner att
ge klart besked. Skilda intressen löpa
här in, och olika arbetsgrenar
sammanbo inom murarna. Stiftelsen lever ju
ock i det första växandets år, öppen för
erfarenhetens skarpare inriktning åt det
ena eller det andra hållet.
Någon förebild, som varit medvetet
bestämmande, söker man nog förgäves.
Stiftelsen och dess hem möta bestämda
behov inom andelivet, framför allt i
Sveriges unga kyrka just nu, och har
framskapats ur det liv, som där rör sig.
Men det vore ju underligt, om ej
liknande behov på andra håll varit
verksamma i samma riktning. Jag tänker
då kanske främst på den gren av
stiftelsens arbete, som väckt de flesta
frågorna, hospitiet.
Det finnes andliga rekreationsorter,
sökta av jagade eller andligen hungriga
nutidsmänniskor. En sådan har den
bekante religiöse skriftställaren Johannes
Müller skapat i Elmau; en sådan äga
antroposoferna i Dornach utanför Basel,
att icke tala om teosofernas Point Loma.
Det finnes byggnader i sköna nejder,
uppförda till hem för det växande
religiösa möteslivet. En sådan hava
danskarna på Nyborgstrand vid Stora Bält,
34—Ord och Bild, 2-]:e årg.
529
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
