Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - Karl XII i svensk vitterhet. En översikt. Av Erik Lindberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KARL XII I SVENSK VITTERHET
Där slog så stort ett hjärta
uti hans svenska barm,
i glädje som i smärta
blott för det rätta varm.
I med- och motgång lika,
sin lyckas överman,
han kunde icke vika,
blott falla kunde han.
Geijers dikt, inspirerad av den ossianska
bardpoesien med dess rysning inför
hjälteminnet är till sin stämning romantiskt
musikalisk, medan, som det sagts, Tegnérs
är klassiskt skulptural, enkel, starkt
koncentrerad, måhända just därför mera
ägnad att gestalta den hävdvunna
hjältefiguren i sitt flärdfria krigareskick.
Huvudtankarna i samlingen av dikter, som
inspirerats av hundraårsminnet, voro
följande: Hyllning av Karl XII såsom
symbol för den nya livskänslan,med utfall mot
utilitarismens bristande förmåga av
uppskattning; såsom ryssfienden, i anslutning
till revanschtanken från Finlands förlust
1809; såsom inkarnation av den
svenska folkandan i dess ideala form1.
Slutligen hyllades Karl XIV Johan, såsom
full-följaren av Karl XII:s planer beträffande
Norge, ett motiv som klingar fram redan
hos Wallin i Skandinavisk sång 1814 och
starkt framträder i Geijers jubileumsdikt.2
En återklang av jubelfestenförnimmerman
i Manhemsförbundet, vars program företer
en blandning av varandra motsägande
idéer. A ena sidan en
nationellt-pedago-gisk strömning, representerad i kulten av
Sveriges krigare och statsmän, främst Karl
XII, vid sidan därav sympatiyttringar
för ryske tsaren, närda av
mystiskt-religiösa svärmerier för den heliga
alliansen, slutligen dyrkan av Napoleon, vars
kosmopolitiska idéer ju givit impulsen till
1 Jfr Dillners tal i Riddarholmskyrkan: >Du
var det bästa som finnes i svenska folklynnet.
Du var dess klaraste uppenbarelse», ord som
föra tanken till Heidenstams Karolinerna.
1 En närmare redogörelse har Ruben Berg
lämnat i Nord. Tidskrift 1908.
den nationella nyväckelsen, såsom Guds
gissel till människosläktets förbättring.
Huru stark romantikernas
hjälteför-gudning var, därom vittnar i någon mån
överflyttandet av Karl XII: s egenskaper
på representativa typer i tidens vitterhet,
att särskilt nämna Frithiof och Astolf.
Tegnérs höga uppskattning av Karl XII
sammanhänger med ett centralt drag i
hans karaktär: trotset, i känslan av
personlig överlägsenhet över massan.
Betecknande för uppfattningen är följande
strof i dikten Hjälten:
Därför går jag trygg och lika,
huru ock mitt rykte ljudar,
vart mig ock mitt öde för.
Ej för mänskor vill jag vika,
endast för de höge gudar,
vilkas tysta röst jag hör.
Uppfattningen av trotset såsom ett
nationaldrag framträder flerestädes hos
Tegnér.
Så till exempel i Gerda:
Nordens kraft är trots, och falla
är en seger för oss alla.
Ty förrän man föll till slut
fick man ändå kämpa ut.
Det orubbliga lugnet, när allt
sviktar, besjunges i hyllningen till Karl XII
i »Axel». Planen till ett epos om Karl
XII blev som bekant aldrig utförd.
Tegnérs estetiska övermänniskokult,
besläktad med den moderna
Nietzsche-anismen, går i arv till senare
generationer och framträder särskilt hos
be-sjungaren av Sveriges anor, B. von
Beskow i hans Karl XII:s-dikter. Beskow
är en god representant för den storsvenska
uppfattningen och har i den egenskapen
haft att utstå mycken kritik från det
motsatta lägret (Fryxell, Strindberg). Vid
mogna år utgav han en på historisk
forskning grundad framställning av Karl
XII såsom person, statsman och
fältherre. Huvudvikten låg nog på
betonandet av Karl XII: s intellektuella be-
591
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
