- Project Runeberg -  Ord och Bild / Tjuguåttonde årgången. 1919 /
23

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Kläder och språkvetenskap. Av Erik Björkman

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KLÄDER OCH SPRÅKVETENSKAP

FRANSKA DRÄKTER FRÅN IOOO-TALET E. KR. DETALJ
AV BAYEUXTAPETEN.

kerligen av tyskt, närmare bestämt
platt-eller lågtyskt ursprung. Lågtyska buxe
eller buxe, b oxe låter sig påvisas redan
under medeltiden. Det har sannolikt
ursprungligen hetat buckhose och
betecknat benkläder äv bockskinn.

Vi komma då in på tyskarnas
generella namn för byxorna: Hose (eller
pluralis Hosen). Vid uppdagandet av dess
historia och ursprungliga betydelse ledas
vi tillbaka till den grå forntiden och till
kulturförhållanden, varom endast
arkeologien och språkvetenskapen i förening
kunna giva oss någon kunskap.

Sedan uråldriga tider hade alla
germanska stammar en särskild beklädnad
för underbenet, på vilken man funnit
prov redan i förhistoriska gravfynd från
ungefär år IOOO fore Kristus. Det var
ett tygstycke, som liksom en slags
damask eller strumpa (eller kanske det
snarare bör kallas hylsa) medels bindlar
eller remsor av tyg eller djurhudar
fast-hölls omkring benet mellan fotvristen
och knäet, vilket senare var blottat. Det
är denna tyglapp, damask eller hylsa,
som kallades hose (äldre hosa; så också
i norden); liksom denna användes
bindlarna av alla germanska folk (i norden
kallades en sådan för ript). Detta
underbensplagg har på sina häll levat kvar
ganska länge, ja ända in i senare tider,

under det att på andra, kanske de flesta
håll, tygstyckena redan tidigt utbyttes
mot strumpliknande damasker eller
läderstövlar. Namnet hose gick då över
på strumporna, damaskerna eller
stövlarna. Strumporna förlängdes med
tiden, så att de slutligen betäckte hela
benet. Så fick man en ny
benbeklädnad, likaledes benämnd hose, och då
så småningom långbyxorna, vilka
härstamma från sydöstra Europa, började
på vissa håll vinna insteg bland
germanerna, erhöllo dessa — åtminstone i
Tyskland och biand sydgermanska stammar
— det namn, som före dem burits av
de strump- eller damaskliknande
benkläderna. Sådana långbyxor har man
hittat t. ex. i Thorsbergsfyndet (ungefär
år 300 e. Kr.).

Kroppsdelarna närmast ovanför knäet
bekläddes i äldsta tid av ett annat plagg,
ursprungligen ett fyrkantigt tygstycke
med lädergördel. Detta skört hette
brök, ett ord som ännu i dag lever i
England i pluralen breeches »kortbyxor»,
vilka historiskt lätteligen utvecklats ur
det gamla skörtet. Redan tidigt finna
vi nämligen bland germanerna ett plagg,
som skulle kunna kallas för knäbyxor;
dock anse somliga forskare, att namnet
brök (tyska Bruch) är av galliskt ursprung
och att det plagg, knäbyxorna, som

23

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:57:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1919/0039.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free