- Project Runeberg -  Ord och Bild / Tjuguåttonde årgången. 1919 /
29

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Kläder och språkvetenskap. Av Erik Björkman

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KLÄDER OCH SPRÅKVETENSKAP

DINNERJACKET (SMOKING), FRACK, REDINGOTE (BONJOUR)

OCH JACQUETTE.

folk, under det att fracken var
allena-härskande bland de förnäma. Då
revolutionen strävade att upphäva
ståndsskillnaden, kom rocken även bland de
burgnare klasserna till heders. Man
kallade den nu »pauvre diable»,
varigenom dess plebejiska ursprung
antyddes; det var ett slags promenadrock.

Kavajen, namnet på den korta
rocken, härstammar från holländskan, som
synes ha fått ordet från polskan eller
checkiskan; namnen paletot och syrtut
hava vi däremot erhållit från franskan,
under det att ulstern (egentligen en
res-överrock från Ulster) härstammar från
Irland.

En erinran om den engelska
textilindustriens maktställning ge oss de många
engelska namn på tygsorter, som äro
gängse i Sverige, t. ex. shirting, kallikå

(detta ord kan dock ha kommit till oss
över Frankrike), möjligen kattun
(engelska cotton, men det svenska ordet
synes ha kommit till oss från Tyskland),
flanell, buckskin, korderoj, cheviot
(egentligen ett tyg av ull av fåren i
Cheviotbergen), mollskinn; från Frankrike
härstamma t. ex. satin, voile, crëpe.

Det skulle föra oss allt för långt och
verka tröttande att närmare ingå på de
olika klädesplaggens historia och
benämningar. Det sagda torde vara nog
att visa, att klädesplaggens namn
ideligen i och med modets växlingar
skiftat betydelse, och att nya benämningar
ofta trädt in vid sidan av eller i stället
för de gamla. De anförda exemplen
giva oss också en illustration till modets
och benämningarnas beroende av
utlandet. Frankrike och i senare tider sär-

29

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:57:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1919/0045.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free