Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Från Stockholms teatrar. Av Carl G. Laurin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÅN STOCKHOLMS TEATRAR
Signe Kolthoft Anders De Wahl.
SCEN UR KOMEDIANTEN.
/
Colombine och Harlequin röra sig.
Fantasien arbetar ined fragment ur verkligheten;
så t. ex. oroas här diktaren Pierrot av att
hans pjäs ej blir antagen av Harlequin.
Teaterdirektören har ej haft tid att läsa
den, men att se på Colombine, det har
han gjort så grundligt, att han antog
Pier-rots stycke oläst, dock med önskan om
någon ändring. Han ville ha mera
handling i pjäsen: — fantasiens land måtte vara
mycket likt vårt —, och denna handling får
Pierrot från närmaste håll. Pierrot ser sig
omkring och upptäcker snart, att Harlequin
handlat för hans räkning med Colombine.
Han blir först förtvivlad, men efter ett
par minuter upptäcker hans skaldehjärta,
att här har händt just vad han behöver för
sin pjäs. Den har fått sin handling.
Våra egna dramatiska författare tyckas
vara mycket lyckligt gifta — utom
Strindberg förstås, att döma efter hans
författarskap. Anders de Wahl återgav det
vibrerande, halvt barnsliga, halvt kvinnligt
sensibla hos Pierrot. Som Colombine var
fru Stina Hedberg kanske litet för stelt
dockaktig, men det stiliserade sättet, i
vilket alla personerna rörde sig, var eljest
här av god verkan, också i de andra
birollerna.
I en briljant, äkta sydtysk
rokokodekoration —- jag lade med nöje märke till den
riktiga formen på kakelugnen av den sort
som då brukades i Sydtyskland — av herr
John Ericsson spelades sedan med en
färgrikhet i dräkter, som efter den lilla lyckade
färgfastan i Pierrots drama gjorde sig
dub-bellt välgörande Zweigs Komedianten,
lyckligt översatt av den mångsidigt begåvade
herr de Wahl, som även skötte om regien
och spelade huvudrollen. Komediant, det
kan han verkligen vara, och han tolkade med
lidelse, kommen direkt från hjärtat, hur en
dylik ser på sin konst. Han grep genast
publiken, en stund därefter grevinnan,
furstens charmanta maitresse en titre—fröken
Signe Kolthoff och slutligen furstens stelare
och stramare personlighet. De två senare
hade gjort riktigt utmärkta typer från
1700-talets midt.
Karl XII och August Strindberg äro
kanske de originellaste och över världen
99
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
