Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Ur Rubens’ verkstad. Av Axel L. Romdahl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UR RUBENS’ VERKSTAD
ligare än i fråga om de två versionerna
av Lejonjakten.
Den stora tavlan är icke endast
ett dekorativt mästerverk av högsta
rang, och detta kanske just genom sin
geniala harmoni och klarhet i
byggnaden, erinrande om grekiska metoper.
Dess jungfrugestalter tillhöra det
härligaste av plastisk form man finner hos
Rubens och röja samma höviska
förälskelse i kvinnokroppens skönhet som vi
kunna utläsa ur de båda hjältarnas
anleten och ur deras varsamma sätt att
fatta sina byten. Över denna mytiska
enlevering ligger en äkta hellenisk
humanitet, och vi finna det endast
naturligt, när eroten fattar springarens
tygel.
På skissen skulle han verka
främmande. I denna är det ingen poetisk
förklaring det gäller, utan en skildring
av kvinnorovsmotivet i dess elementära
innebörd, brutal åtrå och maktlöst
motstånd. Som stora silverskimrande fiskar
vrida sig kvinnokropparna under männens
hårdhändta grepp. Oridderligt använda
rövarna sig av övermakt också i antal
— de bärande männen äro
vapendra-gare ät tvillingbröderna. En tredje
kvinna blandar sig i leken och gör vad
hon förmår för att hindra rovet. I
Mün-chentavlan är det hela en sak mellan de
två männen och deras brudar — »var
tar sin» — och man har icke det minsta
detalj ur rubens’ dioskurerna
bortröva leukippos’ döttrar.
tvivel om att icke alltsamman skall sluta
till ömsesidig belåtenhet.
Detsamma kan icke sägas om skissen,
som mera påminner om »de spaansje
Furie» och andra vilda
soldateskuppträ-den.
Som målning tar skissen priset,
en Rubensskiss av yppersta sort, grå,
silvervit, vinröd och svartbrun, med en
fart och eld i penseldragen som kommer
en att dra andan och som stegrar denna
skildring av drifternas kamp och ger den
dess rätta sanningskriterium. Man har
svårt att tro, att Rubens kom direkt från
morgonmässan när han målade den,
någon lyckligförmiddag strax före år 1620.
Denna uppsats ingick i en handskriven festskrift till professor August Hahr på hans
femtioårsdag.
185
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
