Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Om modern ärftlighetsforskning med särskild hänsyn till människan. Av H. Lundborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM MODERN ÄRFTLIGHETSFORSKNING
MED SÄRSKILD HÄNSYN TILL MÄNNISKAN
Av H. LUNDBORG
’ DEN VETENSKAPLIGA
forskningens historia torde
intet kapitel vara så
betydelsefullt som naturvetenskapernas
och medicinens frammarsch under det
förflutna århundradet. I mångt och mycket
ha de inverkat på vårt allmänna tänkesätt.
De ha givit oss en fast grund för
bildandet av våra åsikter om den oss
omgivande naturen och oss själva.
Bland de naturvetenskapliga
forsk-ningsgrenarna har biologien ej minst
kunnat glädja sig åt de mest storartade
resultat. I samma mån som den
biologiska forskningen har trängt ned på
djupet, har det blivit nödvändigt att
avskilja specialgrenar. Pä sä vis ha ett
flertal egna biologiska discipliner
uppstått. Under senare tider har särskilt
en lagt beslag på stor uppmärksamhet.
Det är den exakta ärftlighetsforskningen.
Utan överdrift kan man säga, att
ärftlighetsläran eller genetiken, som den
numera ofta kallas, helt omskapats
under vår tid. Förr i världen voro på
detta område kvasifilosofiska
spekulationer, förbundna med fördomar och
övertro, rådande. Exakt forskning har
nu trädt i deras ställe.
»Den tid är förbi», säger den tyske
botanisten och ärftlighetsforskaren
Correns, »då enbart tankeexperiment voro
rådande inom ärftlighetsläran.
Mödosamt under mångårigt arbete måste en
säker grundval, sten för sten, läggas.
Vi kunna nu emellertid hoppas, att det
må lyckas oss att uppföra en säker
byggnad, som ej behöver ramla liksom
föregående ärftlighetshypoteser.»
De gamla kulturfolken, exempelvis
judar, greker och romare, hyste
visserligen också intresse för frågor av denna
art, men den tidens människor ägde ej
en hel del instrument och andra
hjälpmedel, som stå vår tids forskare till
buds, och därför kommo de ej så långt
på detta område.
Från olika utgångspunkter har man
försökt att komma ärftlighetsspörsmålen
inpå livet. Det har efter hand
utvecklat sig olika discipliner eller skolor, om
man så vill, vilka dock ej bekämpa
varandra, utan sträva att på olika vägar
nå ett och samma mål, vidgad kunskap.
De olika skolorna äro följande:
1) den ey to logis ka,
2) den experimentella,
3) den statistisk-biometriska,
4) den släktbiologiska.
i. Den cytologiska skolan använder
mikroskopiska och kemiska hjälpmedel
och söker på så vis utforska cellens
byggnad och liv samt de förändringar
inom cellerna, som uppstå vid
befruktning och därefter. Den tyske forskaren
O. Hertwig (f. 1849), vilken först av
alla studerade befruktningsfenomenen hos
lägre djur direkt under mikroskopet, har
fått många efterföljare, och dessa ha lagt
en säker cyto-morfologisk grund för
övriga ärftlighetsforskare att bygga
vidare på.
Zoologen Weismann (1834—1914),
vilkens arbeten äro lästa i vida kretsar,
186
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
