Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Om modern ärftlighetsforskning med särskild hänsyn till människan. Av H. Lundborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM MODERN ÄRFTLIGHETSFORSKNING
intager en mycket framskjuten plats inom
denna skola. Hans lära om
groddplas-mats kontinuitet, d. v. s.
ärftlighets-substansens fortlevande i en ändlös kedja
av nya generationer, tillhör en av
grundsanningarna inom genetiken. Weissmann
har med styrka framhållit skillnaden
mellan å ena sidan könscellerna såsom
bärare av ärftlighetsmassan,
groddplas-mat, och kroppens övriga delar, det s.
k. somat. Somat röner relativt lätt
påverkan av yttervärlden, så är ej
förhållandet med groddplasmat. Den danska
ärftlighetsforskaren Johannsen har
ytterligare skarpt framhållit skillnaden mellan
arvstypen (genotypen), som ej låter sig
påverkas av miljön, och företeelsetypen
(fänotypen). Om man vill uttrycka sig
ännu mera populärt, skulle man kunna
formulera detta så: Förvärvade
egenskaper gå icke i arv.
2. Den experimentella skolan
begagnar sig av målmedvetet ordnade
försök i avsikt att få bestämda svar på
bestämda frågor. Svaret avläses i de
resultat, som experimenten frambringa.
Denna skola har säkerligen att anteckna
de största landvinningarna. Efter sin
första banbrytare, den geniale munken
Gregor Mendel (1822—1884), har den
viktigaste grenen inom denna
studieriktning fått namnet mendelism, och den
har förmått att intressera ett stort antal
forskare i många länder. De ledande
experimentella ärftlighetsforskarna äro
f. n.: professorerna W. Bateson i
England, E. Baur i Tyskland, W.
Johannsen i Danmark och vår landsman H.
Nilsson-Ehle i Lund.
Den sistnämndes viktigaste arbete
består i att ha lagt grunden till det
kvantitativa ärftlighetsstudiet. De syssla
med korsningsförsök inom växt- och
djurvärlden. Sådana hade visserligen
gjorts före Mendel, men denne utgick i
olikhet mot sina föregångare ej från in-
gregor mendel.
dividen i dess helhet, utan från enstaka
lätt igenkännliga egenskaper, som han
med största noggrannhet följde hos
av-komlingarna led efter led. Han fann
härvid en bestämd lagbundenhet och
lyckades också att på ett
tillfyllestgörande sätt förklara denna.
Mendel föddes den 22 juli 1822 i ett
enkelt bondhem i norra Österrike. Redan tidigt
visade han intresse och anlag för studier i
allmänhet, men i synnerhet för naturkunskapen.
Fadern ville, att sonen skulle bli bonde, men
gossen uttalade tidigt en önskan att få studera,
och härvid understöddes han livligt av modern
och morbrodern, som var skollärare i byn, med
det resultat, att han till slut fick sin vilja fram.
Efter avslutade skolstudier ingick han som
novis i ett augustinerkloster i Brünn och blev
år 1847 vigd till munk. Mendel hade
emellertid under sitt liv i klostret ej förlorat sitt starka
intresse för naturen. Väl bliven munk anhöll
han om rätt att få fortsätta sina studier vid
universitetet i Wien, vilket klosterstyrelsen icke
blott beviljade, utan den bekostade t. o. m.
hans studier där under åren 1851 —1853.
Återkommen till Brünn blev han lärare i
en realskola. Han lär ha varit en ovanligt
dugande lärare, omtyckt både av kamrater och
lärjungar. I denna sin befattning kvarstod han
till år 1868, då han blev prior för sitt kloster.
Den 6 jan. 1884 avled han.
Samtidigt med sin lärareverksamhet bedrev
Mendel omfattande ärftlighetsundersökningar.
Han anställde nämligen i klostrets trädgård
korsningsförsök med olika former av en och
187
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
