Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Fjärde häftet
- Om modern ärftlighetsforskning med särskild hänsyn till människan. Av H. Lundborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
H. LUNDBORG
niskan, så gäller här som för övriga
varelser, att olikheterna kunna vara
ärftligt betingade eller endast tillfälliga, icke
ärftliga. De senare kunna uppstå på
olika sätt, nämligen:
a) genom inverkan på groddcellernas
cytoplasma,
b) genom inflytanden under
fosterlivet,
c) genom miljöpåverkan av allehanda
slag efter födelsen under livet.
* *
*
Om vi nu efter denna lilla avvikelse
återgå till familjeforskningen, så ha vi
här först och främst att taga hänsyn till
genealogiska metoder. Biologer och
läkare ha icke sällan, det måste erkännas,
på grund av bristande kännedom på
detta område gjort sig skyldiga till
lättvindiga eller felaktiga slutsatsers
dragande, vilket historikern Lorenz med
rätta gisslat. Dessa börja nu
emellertid att inse, att med ofullständiga
stamtavlor kommer man ej långt, ej heller
med endast antavlor, utan man behöver
för många ändamål åtminstone en kom.
bination av dem båda, olika i olika fall.
En exakt genomförd genealogisk
metodik är sålunda en nödvändig betingelse
för ett framgångsrikt arbete på
släktforskningens område, men vi måste dock
hävda, att det ej tillkommer
genealogerna att utstaka vissa bestämda vägar
för ärftlighetsbiologerna att följa.
Ärft-lighetsbiologien och särskilt
mendelis-men går numera sin egen väg, och det
är uppenbart för envar med
förhållandena förtrogen, att denna studieriktning
lyckats kasta nytt ljus över
ärftlighets-företeelser, som ett äldre genealogiskt
betraktelsesätt ej förmätt förklara.
Men-delismen har vidare i mycket högre
grad än någonsin förut genealogien
förmått väcka till liv intresset för släkt-
forskning bland biologer och medicinare,
och icke så få ärftlighetsrön av
betydelse för människosläktet äro redan
gjorda med dess hjälp.
På grund härav böra vi något mer
ingående uppehålla oss vid denna fråga.
För att förtydliga framställningen har
ett schema uppgjorts, som angiver de
6 olika möjligheter, enligt vilka en viss
enhetlig (fysiologisk eller patologisk)
egenskap ärves, om den följer Mendels lag.
Nu är att märka, att en anomali eller
sjukdom1 uppträder antingen som en
dominant eller recessiv egenskap. På
schemat är dominansen tecknad med
ljusa cirklar, recessiviteten med svarta.
De ljusa cirklarna med en svart punkt
i midten beteckna bastarderna eller
he-terozygoterna, som de kallas inom
genetiken. De med ren härstamning kallas
homozygoter. Könscellerna (vare sig de
äro hanliga eller honliga) kallas, som
förut nämnts, med ett gemensamt namn
gameter.
Om vi nu betrakta motstående schema
något närmare, finna vi, att detsamma
upptager de 6 olika
kombinationsmöjligheter, som biologiskt sett kunna
förekomma vid ingående av äktenskap, om
egenskapen (sjukdomen) ärves som en
enhetlig (monohybrid) sådan. För
överskådlighetens skull är schemat
uppställt som en stamtavla, varvid det
antagande gjorts, att 4 barn förekomma i
varje familj. I kombination II på
schemat ser det ut, som det skulle vara
fråga om ett äktenskap mellan syskon,
vilket ej förekommer bland kulturfolken,
men det är endast schematiskt tänkt, ty
en sådan kombination (äktenskap mellan
heterozygoter) sker ofta mellan
släktingar, som härstamma från samma sjuka
1 För korthetens skull användes i det
följande beteckningen sjukdom i st. f.
sjukdomsanlag, som vore riktigare.
192
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 13:57:02 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1919/0220.html
