- Project Runeberg -  Ord och Bild / Tjuguåttonde årgången. 1919 /
196

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Om modern ärftlighetsforskning med särskild hänsyn till människan. Av H. Lundborg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

H. LUNDBORG

barn som sitt eget. Det kan gälla t. ex.
tronföljden i ett rike, ett fideikommiss
eller en större förmögenhet. Då vi
betänka, att i medeltal vart io:de
äktenskap är sterilt av en eller annan
anledning, så inträffar det icke sällan, att
unga föräldrar, trots livlig åstundan, ej
få någon avkomma eller ingen manlig
sådan. Frestelsen kan då i vissa fall
vara stor nog att understicka ett
främmande barn, och åtskilliga ha fallit för
denna frestelse. Detta har förr ofta
saklöst kunnat ske, men lär hädanefter bliva
allt svårare, ty ärftlighetsforskningen
kommer med all säkerhet att kunna
avslöja dylika falsarier genom att
undersöka och sammanställa en del
egenskaper, vilkas ärftlighetsgång man säkert
känner, hos föräldrarna och den
förmenta avkomlingen. I många fall bör
det bli en jämförelsevis lätt sak att efter
verkställd undersökning kunna påstå: den
och den individen kan ej vara naturligt
(köttsligt) barn till dessa föräldrar, ty
det strider emot naturlagarna. Låt oss
anföra ett exempel. Vi tänka oss en
person, som företer några egenskaper,
som säkert fastställts som dominerande.
Om nu ingen av föräldrarna äga dessa
samma egenskaper, så äro vi berättigade
att säga: dessa kunna ej vara köttsliga
föräldrar till ett sådant barn, möjligen
kan en av dem vara det, men ej båda.
Genom skarpsinnig analys kan man
säkert med tiden komma så långt, att det
blir möjligt att fastställa, om ens någon
av de båda uppgivna föräldrarna kan
ha varit en naturlig fader eller moder.

Det är självklart, att man på samma
sätt kan avslöja en bedragare, som
falskeligen uppgiver sig vara naturlig
son eller dotter till vissa uppgivna
föräldrar.

Rättsläkaren kommer sålunda, tack
vare ärftlighetsforskningen, att få till
sitt förfogande kraftiga vapen, som sätta

I<

honom i stånd att göra slut på
långvariga tvistigheter och arvsprocesser
med en mängd osäkra och mot
varandra stridande vittnesmål. —

Av det ovan sagda framgår med all
tydlighet, att vi numera äro inne på
rätta vägar, och att vi endast ha att gå
vidare för att nå säkrare kunskap
rörande ärftlighetslagarna, de viktigaste av
alla naturlagar. Vi måste efter hand
inrätta vårt liv i överensstämmelse med
dem. Det föreligger ute i världen allt
för talrika bevis på, hur det går, när
ett folk åsidosätter dem. Nedgång och
urartning bli följden. Rashygienen, som
i mångt och mycket bygger på
ärftlighetsforskningen, har just till uppgift
att förhindra detta.

Det är alldeles oriktigt att tro, att
ärftlighetslagarna äro uteslutande stränga
hämnare. Rätt förstådda och
utnyttjade utgöra de en snart sagt outtömlig
källa till förädling och framåtskridande. —
Till sist vill jag anföra, vad en
framstående engelsk forskare, professor
Thomson, yttrat på tal om
ärftlighetsforskningens betydelse för människan:
»Vi måste erkänna», säger han, »att vi
nätt och jämnt börjat tillämpa
biologiens resultat, och att början sker med
en tröghet, som strängt taget utgör en
förolämpning mot den mänskliga
framsyntheten. Det lider intet tvivel, att
det skulle löna sig för den engelska
nationen att anslå en million pund om
året för anställandet av undersökningar
gående ut på förädling av
människosläktet.» Önskemål och krav i denna
riktning uttalas numera i de flesta
kulturländer. Det kommer säkerligen ej att
dröja så länge, innan ktdturfolkens
självbevarelsedrift manar dem att upprätta
biologiska ock medicinska
forskningsinstitut för att skydda och förkovra själva
folkmaterialet, som utgör en kulturstats
ojämförligt största rikedom.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:57:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1919/0224.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free