Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet - Harald Brising. Av John Landquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HARALD BRISING
liga låga av vänliga händer. Min väns
anlete hade bevarat samma glans av
ungdom jag mindes från forna är. Hans
väsen hade blott på senare år fått ett
nytt drag av mild förfining.
Han blev ett offer den blinda döden
skördade i förstörelsens tid. Han fick icke
fullfölja den gärning han bar inom sig.
Den skulle blivit en prydnad för svensk
kultur. Men vad han hunnit utföra är dock
mer än ett fragment. Det skall inneha
en bestående plats i svensk
konstvetenskaps historia. Ur ramen av detta verk
stiger hans personlighet fram, synlig
även för dem som icke känt honom.
När man vill söka ett sammanfattande
uttryck för dess egenart, så rinner en
åter i minnet den teckning av den
antika människans dubbla karaktär, som
en annan antikens älskare som ung man,
Friedrich Nietzsche, givit. Harald
Brisings sinne uppenbarade något varmt
och uppblossande, en glädje i
ögonblicket och en förmåga av hänryckning,
som gav honom ett drag av dionysiskt
temperament. Men alldeles övervägande
var han en apollinisk karaktär med dess
kännetecken av jämnvikt, klarhet och
mildhet.
Och så skall han ihågkommas som en
ung apollinisk gestalt, rask och försynt,
övad i lärdomens idrott, men ännu varm
som en yngling till sinnet. Han kom
till oss som en budbärare från
Greklands marmorfolk. Det låg en
morgondager över hans person och berättelse,
vari glansen av Hellas’ konst och hans
egen känslas ljus förenat sig. Den kharis,
detta finaste drag av ungdom, hans sinne
besatt, innebar i förening med övrig
förmåga en sällan uppfylld förutsättning för
kompetens i hans vetenskap; ty vem är
främst kallad, om ej den unge, att skriva
om det evärdligt unga?
harald brisings arbetsrum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
