- Project Runeberg -  Ord och Bild / Tjuguåttonde årgången. 1919 /
440

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Engelskt universitetsliv. Av Erik Björkman

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ERIK BJÖRKMAN

MOTTAGAREN AV DEN SISTA
TRÄSKEDEN.

När därför någon av lärarna kallas
Regius, d. v. s. kunglig, professor, så innebär
detta endast, att hans professur stiftats
genom donation av någon engelsk konung.

Begge universiteten grundlades under
i ioo-talet, och Oxford är det äldre av
de två. Förebilden var universitetet i
Paris. Av de olika colleges härstamma
de allra flesta från medeltiden. Deras
uppgift var att skydda studenterna och
bilda en fristad för dem under pest och
upplopp. Mer än något annat ha de givit
sammanhållning åt hela universitetet.

Äldst är i Oxford University College
(1249), därnäst Balliol (besökt av skottar,
grundat 1262), Merton och St. Edm.
Hall (c:a 1270); i Cambridge är äldst
Peterhouse College (1257, enl. andra
1284). Trinity, Cambrigdes största
college, har dock ännu äldre anor, enär det

är en på 1500-talet genomförd
sammansmältning av två Colleges från
1300-talets första hälft. Ärevördigt är även
Corpus Christi Cambridge (1352).

Universiteten voro ursprungligen
centra för teologisk undervisning och ha
länge hållit sig som sådana. 1858
frigjordes colleges från sina medeltida
statuter, de många besvärliga och löjliga
ederna borttogos, liksom också de
religiösa och teologiska proven för
inskrivning och för erhållandet av titeln
bachelor of arts. 1869 tillätos studenter att
studera i Cambridge utan att tillhöra ett
college. 1877 borttogos alla klerikala
restriktioner för »heads» och »fellows»,
varjämte större enhetlighet i löner
genomfördes.

Universitetens donationer äro ytterst
rika. En stor del av fonderna äro
stipendiefonder. Hit höra de s. k.
»fellow-ships»,som närmast motsvara våra
docentstipendier. En »fellow» — översättning
av det latinska »socius», egentligen
»kol-legie-medlem», användes numera i
motsättning till studenterna, »scholars» 1 —
åtnjuter förutom penningunderstöd även
rätt till fri kost och bostad i sitt college.
Hans inkomster variera från 25 pund
till 250 pund eller mera om året. Somliga
»fellows» äro skyldiga att föreläsa eller
meddela annan undervisning i sitt college,
andra äro fria från dylika förpliktelser.

»Fellows» intaga sin middag i
collegeinstitutionens matsal samtidigt med
studenterna. Alla college-medlemmarna äro
där närvarande, de ograduerade
studenterna upptaga större delen av salen,

1 Ett college består av head, fellows och
scholars. Den senare termen har i nyare tiden
inskränkts till yngre medlemmar av stiftelsen,
som fortfarande åtnjuta undervisning, under det
att termen »fellow» användes om äldre
gradue-rade studenter, som gemenligen meddela
undervisning eller leda de andras studier, i vilken
egenskap de kallas »tutors».

440

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:57:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1919/0484.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free