Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde häftet - En kinesisk »Nordisk familjebok». Av Bernhard Karlgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN KINESISK »NORDISK FAMILJEBOK»
Av BERNHARD KARLGREN
ET ÄR EN skäligen
naturlig företeelse, att man i den
mån ett mänskligt
vetandesområde antar allt större
dimensioner får behov av överskådliga,
orienterande framställningar, som ge dess
huvuddrag. Och härifrån är steget ej
långt till en allmän encyklopedi, som ger
en översikt över en hel kulturs resultat.
Företeelsen ifråga är nu ingalunda
begränsad till Västerlandet. Det urgamla
kulturlandet Kina kan uppvisa förträffliga
paralleller till våra encyklopediska företag.
Det intellektuella arbetet har
nämligen i Kina genomlupit precis samma
faser som hos oss, fastän betydligt tidigare.
Redan århundradena närmast f. Kr. hade
den kinesiska kulturen nått en hög och
mångsidig blomstring, och man hade ej
hunnit långt in på vår tideräkning, förrän
man kände ett oavvisligt behov att se
sig tillbaka, att syntetisera.
Encyklopedien, som i den västerländska
världen nått över det primitiva stadiet först
de senaste århundradena, hade tagit stora,
målmedvetna steg i Kina redan för tusen
år sedan, för att sedan nå en av oss
oöverträffad höjd. För västerlänningen
kan det ha sitt stora intresse att se hur
kinesen härvidlag gått till väga.
En encyklopedi kan ju anordnas på
två skilda sätt, systematiskt och
lexikaliskt. Den systematiska
encyklopedien ger en sammanhängande, enhetlig
bild av det vetandesområde den
behandlar; den lexikaliska ger en serie
isolerade detaljer. Hos oss har
utvecklingen tagit den riktningen, att man i
specialencyklopedier företrädesvis anlitar
den systematiska metoden, men i
allmänna, hela det mänskliga vetandet
avhandlande encyklopedier vanligen ordnar
stoffet lexikaliskt.
Kinesen har huvudsakligen inriktat
sig på den systematiska
encyklopedien. Men det existerar en grundskillnad
mellan Kinas och Europas encyklopedier;
hos oss utgöras verken av en serie
enkom för ändamålet författade artiklar.
Den kinesiska encyklopedisten skriver
föga eller intet själv; han gör större eller
mindre utdrag ur den kinesiska
litteraturen och av detta förstahandsmaterial
hopfogar han så sitt verk.
Detta gäller ej det tidigaste arbetet
i genren, Or ya, som är föga mer än
ett resonerande lexikon, uppställt efter
vissa konkreta kategorier och författat
så tidigt, första årtusendet f. Kr., att
man ej hade tillräckliga texter att dra
Vignetten återger ett fragment av ett ode till naturen skrivet av den ryktbare kalligrafen
Huang Ting Chien år 1086 (i Klas Fåhraeus’ samling).
483
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
