Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde häftet - Ur bokmarknaden - Av Erik Hedén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UR BOKMARKNADEN
Martin P:n Nilsson: Olympen. En framställning
Hugo Geber.
ET LIVLIGA vetenskapliga
arbete, som för närvarande pågår
inom den klassiska filologien
i Sverige, har icke åtföljts av
ett lika ivrigt arbete på att popularisera
antikvetenskapens just i våra dagar
särdeles lysande resultat. Professor Martin
Nilsson har starkt känt denna bristfällighet,
och han har därför till ett mycket flitigt och
uppmärksammat fackvetenskapligt
författarskap fogat ett lika flitigt och
uppmärksammat populärt sådant. Då hans
vetenskapliga specialområde framför allt varit
religionsforskningen, har han särskilt
inriktat sig på att popularisera denna och
nu senast krönt detta sitt arbete med en
sammanfattande framställning av den
klassiska mytologin.
Populära arbeten av denna art ha icke
saknats. Vi äga sådana av Centervall och
Bergstedt. Prof. Nilsson behandlar
emellertid icke mytologin i och för sig, han
fattar den som en gren av
religionsvetenskapen. Hans bok ger därför i själva
verket mer än titeln lovar.
Bakom hans framställning ligger en noga
genomtänkt och prövad totaluppfattning av
den forntida religionens väsen. Han fattar,
fullt modernt, den helleniska religionen
icke ’ som en enastående företeelse utan
som ett — visserligen originellt och
lysande — utslag av en föreställningsvärld
som i skiftande former återfinnes på en
mängd ställen i världen. Han jämför
följaktligen ständigt och med utmärkt resultat
de helleniska gudasagorna med sagor från
andra, ofta vidt avlägsna folk. Överhuvud
framhäver han starkt sagoinslaget i
mytologin. Drag som givit anledning till
djupsinnigt religiösa eller rent av filosofiska
tolkningar finnas ofta vara internationella
sagomotiv, som hellenerna lånat eller som
av fig själva uppstått hos dem liksom på
andra håll.
den klassiska mytologien. Del I, II. Stockholm,
Givetvis fäster han också stor vikt vid
religionens ursprung ur kulten.
Gudstjänstbruken ha ofta givit upphov till myter,
vilka skola förklara dem, sedan deras
ursprungliga upphov glömts av deras utövare.
Dylika sägner brukar man kalla
aitiolo-gier eller »svarsägner», som prof. Nilsson
med en nybildad term uttrycker sig. (Det
kan dock vara ovisst om denna term
förstås utan förklaring; den kanske själv ger
upphov till någon aitiologisk teori!
»Förklaringssägner» synes vara ett bättre namn.)
Däremot är prof. Nilsson ganska
tvivelsam mot den på sin tid mycket spridda
»chthoniska» åskådningen, vilken ville
förklara så många religiösa föreställningar
som möjligt ur dödskulten. Han
framhåller med full rätt, att mycket som man
räknat till dödskulten helt enkelt härrör
ur landtliga kulter, bondekulter. Men man
måste ändå fasthålla, att dessa båda
områden tillsammans bilda en särskild
religionssfär, vilken bryter sig mot den
himmelsk-olympiska religionen och likaledes mot
den homeriska upplyst-skeptiska
åskådningen. Fast man givetvis ej får inbilla sig
att den ena eller andra sfären någonsin
uppträdt helt skild från den andra.
I samband med denna ringa tro på
det chthoniska inflytandets räckvidd står
en benägenhet att tolka de homeriska
sagorna som fantasins fria lek. Det kan
emellertid lätt hända, att någon gammal,
verkligt religiös myt är gömd bakom ett
motiv, vilket alltigenom ter sig som
godtyckligt skapat av diktaren. Exempelvis
förtäljes det i Iliadens nittonde sång, att
Achilleus’ häst Xanthos började tala, men
att Erinyema avbröto hans tal. Professor
Nilsson tror sig här återfinna den senare,
Herakleitiska föreställningen (eller poetiska
bilden) att Erinyerna beivrade överträdelser
av naturlagarna. Men det finns stark
anledning antaga, att (såsom redan Wilamo-
508
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
