Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tionde häftet - Jag har dödat. Av Blaise Cendrars. Översättning av Gunnar Cederschiöld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
B I. AI SE CEN’I) R ARS
Man faller och halkar i gyttjan. Det är
svarta natten. Marschsångerna tas upp
med friska krafter.
Cathérine a les pieds d’ cochon
l.es chevilles mai faites
I.es chenoux cagneux
Le crac moisi
Les seins pourris.
Här äro de historiska vägarna som
leda till fronten.
A nous les gonzesses
Quont du poil aux fesses
On les reverra
Ouand Ia classe (bis)
Quand la classe reviendra.
Soldat, fait ton fourbi
Pas vu, pas pris
Mes vieux roustis
Encore un bicot d’enculé
Dans la cagna de 1’adjudant.
Père Grognon
Descends ton pantalon
Tiens, voilà du boudin (ter)
Pour les Alsaciens, les Suisses et les Lorrains.
Pan, pan 1’Abri
les chacals sont par ici.
Cétait par un soir de printemps
dans 1’extréme sud une colonne de marche.
Via l’bat’ d’Af qui passe
•Qui passe et repasse
Sauf les Tonkinois
Oui vont s’la tirer dans trois mois.
Lastbilarna snarka. Till vänster, till
höger rör sig allt, tungt, klumpigt. Allt
rör sig framåt i ansatser, ryckvis, åt
samma håll. Kolonner, massor sätta sig
i gång. Allt skakar. Det luktar
häst-lort, bensin, fenol och anis. Det känns
som hade man druckit gummi, sä tung
är luften, så kvav är natten, sä stinka
fälten. En andedräkt av dåligt vin
förgiftar naturen. Leve den goda
Ara-mon, som glöder som en gyllne medalj.
Plötsligt flyger ett aeroplan upp med
stort pruttande. Molnen svälja upp det.
Bakom rullar månen. Och stora lands-
vägens popplar svänga som ekrarna i
ett svindlande hjul. Kullarna ramla ner.
Natten viker för denna stormning.
Gardinen rivs sönder. Allt knastrar, knakar,
dundrar, allt på en gång. Det flammar
överallt. Tusen krevader. Brasor, eldar,
explosioner. Det är ett jordskred av
kanoner. Rulleld. Spärreld.
. Mot skottens ljusglimt skymta
männens sneda silhuetter, pilen på ett anslag,
en skrämd häst. Blinkningen av ett
ögonlock. En magnesiumblixt. Hastig
ögonblicksfotografi. Allt försvinner igen.
Man har sett det fosforescerande havet
av skyttegravar och svarta hål. Vi
tränga ihop oss i stormgraven, galna,
hungriga, vilda, våta, uttröttade. Långa
väntetimmar. Man huttrar under
granaterna. Länga regntimmar. Kyla. Grå
ljusning. Ändtligen daggryningen.
Gåshud. Ödelagda slätter. Frostbitet gräs.
Döda fält. Sjukliga stenblock.
Tagg-tråd på kors. Väntan blir en evighet.
Vi äro under ett valv av granater. Man
hör storgubbarna slå ner. Det är
lokomotiv i luften, osynliga tåg,
sammanstötningar, urspårningar. Man räknar
mörsarnas dubbla smällar. 24o:ornas
aha-ande. De långa i2:ornas stora trumma.
155:ornas brumsnurra, 75:ornas vansinniga
jamande. En noaksark öppnar sig över
våra huvud. Ljuden gä ut par om par,
hane och hona. Gnisslingar. Visslingar.
Uggleskrin. Gnäggningar. Det hostar,
spottar, trumpetar, vrålar, skriker, jämrar.
Vidunder av stål och mastodonter i
brunst. Apokalypsens öppna mun, ur
vilken formlösa ord störta ner, väldiga
som rusiga valar. Det binds samman,
bildar meningar, får betydelse, fördubblas
i kraft. Det blir bestämdare, tydligare.
Man upptäcker en säregen trefotad rytm,
en verklig takt, liksom en mänsklig accent.
I längden verkar detta förfärande väsen
inte mer än en källas sorl. Man tänker
på en vattenkonst, en kosmisk vatten-
522
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
