- Project Runeberg -  Ord och Bild / Tjuguåttonde årgången. 1919 /
552

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tionde häftet - Attisk gravkonst. Av Martin P:n Nilsson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

MARTIN P:N NILSSON

dionysios’ från kollytos gravplats, restaurerad.
Briickner anf. arb.

efter Alexanders död under konung
Kassandros, och i dennes uppdrag styrde en
av Aristoteles’ lärjungar, Demetrios från
Faleron, staden. Demetrios var en man,
som i sitt privata liv visst ej föraktade
lyx och elegans, men han menade, att
de summor, som användes på gravarnas
utsmyckning, förslösades på onyttiga än
damål. De voro verkligen ej små; det
visa gravarna själva, och det finns en
underrättelse som säger, att en grav pä
den tiden kostade det dubbla mot ett
godt hus. Han förbjöd att använda mera
arbete på gravens utsmyckning än tio
män kunna utföra på tre dagar. Därmed
voro de konstnärligt anordnade
gravplatserna och gravrelieferna dömda.
Endast enkla monument tillätos, t. ex.
bordet för gravkulten, en fyrkantig liggande
stenplatta, eller en kolonn, som ej fick
vara högre än knappt en och en halv
meter. Demetrios’ påbud blevo åtlydda.
Efter hans tid finnas blott enkla monu-

ment på begravningsplatsen vid
Dipy-lon, som användes ännu i flera
århundraden. Den attiska gravkonstens dagar
voro lyktade, sedan den frambragt något
av det ädlaste och bästa som skett för
att hedra de hädansovnas minne.

Begravningsplatsen råkade allt mer i
förfall, jord och fyllning svämmade över
vägar och gravterrasser. Det jordlager,
som slutligen inhöljde den, var ända till
sex meter djupt. I dess skyddande
gömma ha monumenten bevarats till våra
dagar till stor del på sina gamla platser.
Detta mäktiga jordlager måste vara
avsiktligt ditfört av människohand. När
det skett och varför det gjorts, är ovisst.
Vanligen antar man, att Sulla, som år
86 f. Kr. intog Athen och gick till
storms mot murarna just i denna trakt,
fört dit fyllning för att över den bereda
sig väg över muren in i staden.
Briickner menar däremot, att fyllningen skett
under den kristna tideräkningens första

552

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:57:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1919/0604.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free