Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - Ellen Key. Av Emilia Fogelklou
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ELLEN KEY
allvar, tapperhet, kvickhet, glöd,
individualism och samkänsla på en gång.
(Till framställningskonsten överträffas den
inom Ellen Keys produktion endast av
Birgitta som ’ andlig makt, där själens
musik emellertid klingar annorlunda.)
Ädelt måttfull är stilen i Stillhet, Mod
och flera andra bland de essayer, vilka
ej bära direkta stridsmärken och därför
också undgått den förkärlek för det
överdrivna eller tjuvpojksaktigt chockerande
uttryckssätt, som Ellen Key stundom
skattar åt. Jaktslottet, med sina
tem-peramentsfyllda, tankemättade dialoger,
är av särskilt intresse för de
självbiografiska glimtar vi där fä av Ellen Key
(mest under Julianus’ uttalanden). När
man njuter Tankebilder, särskilt sista
delen, tycker man nästan det är skada,
att Ellen Keys daimon så helt tog henne
i anspråk för att verka »nationalvett»,
att det knappast mera blev utrymme för
konstnärlig alstring. Dit kan man
emellertid gärna räkna hennes biografier —
eller monografier — (Sveriges
modernaste diktare, Anne-Charlotte Leffler, Ernst
Aklgren), där man möter en klar
själsanalys och en objektivitet i bedömandet,
som verkar dess starkare från en så
lyriskt lagd författare som Ellen Key. Så
intressant den eljest är, torde
Rahel-boken i detta fall vara något olik sina
föregångare, måhända därför att denna
kvinna i så mycket kan stå som
språkrör för författarinnan själv. Mig åtminstone
förefaller det som om här särskilt
mycket stode att läsa på och mellan raderna
om bittra erfarenheter från de blodigt
allvarliga och missförståndsfulla
idéstrider, till vilka Ellen Key givit signalen.
»Intet slag, intet stygn, ingen spik eller
udd blev mig besparad», säger — Rahel!
Ellen Key har någon gång
framkastat tanken på en tid, då konsten är
vorden människorna obehövlig såsom
tolk för det sköna. Med all sin Goethe-
dyrkan och teoretiskt understrukna lidelse
för konsten och dess verk, har Ellen
Key praktiskt taget aldrig skytt
kontakten med den faktiska tillvarons hårda och
fula sidor. Hon drömmer inte blott, hon
är alltid stadd i handling. Det är ju
levnadskonst hon vill praktisera. »Såväl
statsstyrelsen som ungdomens fostran
blevo av de yppersta hellener fattade
såsom skapande konst.» (Tankebilder.)
Det är ock i samhället, i
mänsklighetslivet Ellen Key framför allt vill skapa.
Själv har hon sannerligen icke
epikure-iskt övat sin livskonst. Hon synes mig
i detta som i flera andra fall leva så
oändligt mycket offervilligare, djupare
och starkare än »intelligensens upplag
av kulturintryck» någonsin giver för
handen. Ty var fanns väl i samtiden ett
grått getingbo av väl instoppade,
stingande och svårhandterliga frågor, som inte
kon vågade sig på, obekymrad av hur
flygfäna stucko och sårade henne själv
och andra i sin ilskna yrvakenhet!
Det började med Hur reaktioner
uppstå, med dess fortsättningar. Och
nog blev där »reaktion», det fick Ellen
Key erfara! Det kunde skrivas volymer
om alla de frågor och rörelser, som Ellen
Key satt liv i från 8o-talets slut till
innevarande stund! Redan motskrifter och
recensioner bilda ett litet bibliotek. Det
finns väl knappast någon svensk
skriftställare, vilken som hon framkallat ej
blott stillsamma funderingar i
gungstolen, utan ock hela vår tröga nations
hetsighet, i den grad, att funderingarna
kommo till synes i ord och tryck —
och hugg och slag, hade jag så när
tilllagt! I varje fall har ingen svensk
kvinna verkat så opinionsbildande (för
eller mot) eller skänkt en så intensiv
offentlig uppmärksamhet åt inre — och
yttre — politiska frågor. Ellen Key har
gjort samhällsspörsmålen folkliga, ej
blott specialistiska! Hennes inlägg äro
567
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
