Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tolfte häftet - Doktorstiteln. Av Pelle Holm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DOKTORSTITELN
Av PELLE HOLM
VENSKEN är frikostig med
titlar. En e. o.
hovrättsnotarie, som har anställning på
ett advokatkontor, tituleras
gärna häradshövding, och den yngste
reportern i en tidning får utan vidare titeln
redaktör; varenda handelsresande får heta
grosshandlare och varenda
banktjänsteman kamrer — såvida han inte verkligen
är kamrer eller något därutöver; då blir
det gärna direktör.
Detsamma går igen på andra
områden. Hos oss kan man inte som i
Danmark använda ordet student som
titel. Redan Olof von Dalin skrev år
1733 i Argus (1: nr 19): »Näpligen
har en nyss utkläckt Student, som ock
knapt gått omkring Academien, fått
Kragen kring Halsen och Kappan på
Axlarne, förr än han måste hälsas för Herr
Magister.» I våra dagar gör den
ny-bakade studenten genast anspråk på att
få heta kandidat. När han sedan har
tagit sin första examen, räcker den
titeln knappast. En teologie kandidat
kallas pastor, en juris kandidat blir
notarie, och den som har avlagt filosofisk
ämbetsexamen har lagstadgad rätt till
titeln magister. Men en fil. kand. eller
fil. mag. börjar snart nog efter sin
examen i all hemlighet hoppas på att
liksom en medicine kandidat bli titulerad
doktor. Och är han något till åren
kommen, gör man honom i allmänhet också
till viljes. »Kandidat» låter en smula
ungdomligt och räknas knappast som
någon hederstitel vid mognare ålder.
»Man skall väl inte i hela sitt liv få
lida för att man en gång tog en
kandidatexamen.» Och om magistertiteln
också under de senaste åren har fått
uppleva en liten renässans, så kommer
den säkerligen att få svårt att hålla
uppe sin popularitet, när den väl har
mist nyhetens behag.
»Doktor» är en bekväm och bra
titel, som har god klang, och man har
på sista tiden börjat anlägga den inom
allt flera kategorier och yrkesgrupper,
bland personer med något akademiskt
föregående, det må sedan ha resulterat
i examen eller ej, bland privatlärda och
privatlärare lika väl som bland författare
och litteratörer.
Personer som ha avlagt filosofie
licentiatexamen få i allmänhet den
krångliga licentiattiteln ersatt med
doktorsnamnet, kanske som ett slags förskott
på den väntade doktorsgraden. De ha
också kunnat stödja sig på parallellen
med läkarna, som i allmänhet endast äro
medicine licentiater men sedan gammalt
ha obestridd rätt till doktorstiteln. Att
läkarna fick den, berodde helt enkelt på
att det i äldre tid hörde till regeln,
att de verkligen voro medicine doktorer,
och ordet övergick så redan tidigt till
att betyda läkare. Så till vida har här
skett en förändring under det senaste
halvseklet, som »doktor» numera i
bildat språk inte egentligen betyder läkare
utan endast användes som läkares titel.
635
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
