Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tolfte häftet - Måleri som bakgrund till musik. Apropå en afton i Idun. Av Georg Pauli
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MÅLERI SOM BAKGRUND TILL MUSIK
ken. För den stora publiken och för en
god del även av den s. k. bildade (läs
i detta fall: halvbildade) allmänheten
är och förblir ansiktet och dess
expression det utan jämförelse mest
intresse-slukande partiet. Landskapet har i regeln
icke en sådan moralisk toppunkt, låter
därför åskådarens blickar friare följa lin
jernas modulationer i dukytan som
helhet betraktad. Naturligtvis ges ju även
lyriska figurtavlor, men i vilken
situation jag än framställer mina enskilda eller
gruppvis fördelade gestalter få de alltid
något mera preciserat, bli aldrig nog
generella. Naturligtvis äro dessa mina
ord att fatta i största allmänhet.
Visserligen ges det figurkompositioner som
mycket väl skulle ackompagnera eller
tjäna som fond bakom en orkester. Jag
tänker på sekelslutets store mästare Puvis
de Chavannes. Men hans
figurkompo-sitioner äro i regeln endast accord i
stora landskapliga symfonier, människor
och »natur» äga i hans dekorationer
samma syntetism, och de situationer han
framställer äro synteser: vilan — arbetet
— freden — kriget — musernas heliga
skog — o. s. v.
(Att Puvis icke är ’syntetist’ i stilen
inför en modernist vet jag förvisso. Men
om man inte granskar utförandet och
formgivningen alltför nära är han dock
syntetiserande.) Att den Chavanneska
stilen är lyrisk förstår man kanske lättare
om man i stället för en av hans
Geno-vevabilder tänker sig att fonden utgöres
av Jungstedts »Stenbrottet» eller Björcks
»kostall» — med dessa sistnämnda
målningars lokalisering’ och noggrannare
tidsbestämning. —
Det stora landskapet av Edv. Bergh,
som bildade Mendelssohnska oktettens
bakgrund i Idun, föreställde enligt titeln
»ett vattenfall i Småland». I egenskap
av smålänning har jag sett en hel hop
vattenfall, stora och små, uti Småland.
42 — Ord och Bild, 28:c årg.
Men Edv. Berghs har jag inte sett;
antagligen emedan det endast existerat i
hans fantasi. Det är icke ’ett vattenfall’,
men syntesen: vattenfallet; lokaliseringen
var bortkomponerad, och med all dess
detaljrikedom var dock dess generella
ton kraftigt och lyckligt genomförd. Men
det är icke nog med att
dekorationsmotivet bör vara generaliserande som
uppfattning; lika viktigt — eller kanske
ofantligt mycket viktigare är att stilen
är ’lyrisk’ eller vad som är detsamma
arkitektonisk (musik och arkitektur är
sak samma), och lyriken prononceras å
sin sida bättre genom linjer än färg.
Färgen i målningen spelar oftast samma
roll som (färg-)klangen i ett musikstycke,
medan linjerna äro verkets armatur. Det
Berghska landskapet saknade, på något
avstånd betraktat, färg. Det är målat
1867, alltså midt i den olyckliga tid, då
det mest saliggörande hette riklig
användning av bitumen (asfalt), en färg som
svartnar snart och som förstör alla andra
färger. Vilken mängd av målerier
bitumen ruinerat! Man målade överallt med
bitumen i Paris, i München, i Stockholm,
men mest ändå uti Düsseldorf. Går
man nära duken ser man ju att varje
parti är färgat — på några stegs avstånd
blir det hela till en svart massa, utom i
de ljusa ofärgade partierna, luften och
vattnet. Emellertid . skadar icke detta
dukens tjänlighet till musikfond;
snarare tvärtom. Linjerna — tongångarna
— ornamentiken som bygger upp
kommer desto bättre till sin rätt. Under
många är hade jag i mitt hem, hängande
över flygeln, Josephsons »Necken», en
målning som bekant hållen i den
neutralaste kolorit: umbra och silver, och
tack vare just denna sin generella
färglöshet synnerligen lämpad som bakgrund
vare sig det gällde Sjögrens romanser
eller sonater av Beethoven. Linjespelet
av bedårande rytmik blir desto friare
657
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
