Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Våra sjöförbindelser med Sydamerika. Av Otto Nordenskjöld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Våra sjöförbi n deiser med Sydamerika
Avenidan i Rio de Janeiro. Oljemålning av J. A. G. Acke. i p 12.
Tillhör grosshandlaren John Josephson.
att Sverige ingalunda försummat att göra
sig känt i denna världsdel. Sedan långa
tider ha svenskar varit bosatta och
verksamma därute, icke i särdeles stort
antal, men ofta i ledande, framskjutna
ställningar, där de kunnat göra sitt gamla
fädernesland hedrat. Och liksom av sig
själv, utan hänsyn till praktiska syften
eller propaganda, ha svenska forskare
i ett antal som ingenstädes på jorden
förutom i polarländerna dragit ut till
Sydamerika för vetenskapliga
upptäcktsresor. Över hela den stora världsdelen,
mellan Kolumbiens heta dalar ner till
Eldslandets stormombrusade klippor, i
Brasiliens tropiska urskogar, å
Argentinas pampas och bland Andernas
is-klädda klippkammar ha de skrivit in
sina namn å kartan. Att här erinra om
dessa namn, sådana de rada sig
alltsedan Gosselmans på sin tid berömda resa
i Kolumbien på 1820-talet, kan ej komma
ifråga, men ganska många av dem, som
nu intaga ledande ställningar i svensk
naturvetenskap, ha tidigare tagit del i
den sydamerikanska forskningen.
Särskilt en gång, under några
decemberdagar 1903, var Sveriges namn över
vida delar av Sydamerika på allas
läppar, när en svensk expedition, som två
år delvis under argentinsk medverkan
arbetat bland sydpolens isar, räddad
återvände till civilisationen ombord på
ett argentinskt fartyg. Den insats
Argentina vid detta tillfälle gjorde skall
aldrig glömmas, minst av allt av dem
som då voro med. leke heller ser det
ut som skulle detta svenskarnas intresse
att få vara med vid Sydamerikas
utforskande minskas med åren, ty aldrig ha
färderna dit varit talrikare än nu.
Men det var om Sydamerikas
handelsförbindelser med Sverige vi här ville
tala. I sin helhet tagen är världsdelens
27
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
