Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Carl Larssons Minnesutställning. Av Klas Fåhræus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Carl Lar s s on s Minnesutställning
Självrannsakan. O Ij e målning. 1911.
I Uffizi-galleriet i Florens.
kologi bör man också erinra sig, att
han gjorde en mer än vanligt stor
skillnad mellan sin familj och den särskilt
under senare år med en viss
misstänksamhet skådade yttervärlden. Så visar
cykeln »Andras barn» en nog så
kylande brist på inre medkänsla. Och
när han tar porträttbeställningar av
vuxna, stiger hans sympati sällan många
grader över nollpunkten. Jag erinrar
mig bland alla hans många porträtt
utanför familjekretsen icke mer än två, som
äro hans talang fullt värdiga. Jag menar
först det av Ernst Josephson, där han,
sedd bakifrån, föreställes målande i
Für-stenbergs galleri, som en bifigur i
akvarellen över samma ämne. Och vidare det
alldeles ypperliga porträttet av Oscar
Levertin med de fuktigt besjälade
ögonen, i Karl Otto Bonniers författaregalleri.
— Kvav som luften i Gehenna är
däremot stämningen i den Sundbornska
sockenstugans porträttsamling, vars
platthyv-lade individer verkligen synas ha mera
sågspån än blod i ådrorna. Och om
konstnären skildrar sitt eget hem i de mest
tjusande färger, kan man just icke säga
detsamma om den miljö vari grosshandlar
205
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
